Den USA-bild som förmedlas via svenska medier är ofta tämligen enahanda, där en kritisk underton allt som oftast framträder mellan raderna. Detta kan först ha sprungit ur ett slags lillebrorskomplex, där man gärna vill porträttera en rikare och starkare granne i ett ofördelaktigt ljus.
Men många gånger har den negativa tonen hamnat på det ideologiska eller religiösa planet.
Den svenske nyhetskonsumenten får lätt känslan att genomsnittsamerikanen dels tycks vara mycket mer kristlig än den sekulariserade nutidssvensken, och dels verkar avsevärt mer konservativ än vad som är gängse hos oss. Det ligger en sanning i båda dessa omdömen, och det ligger därför nära till hands för svenska medier och opinionsledare att återkommande lyfta fram de kristna och konservativa sidorna i USA lite extra, men då gärna i sammanhang som upplevs som udda eller negativa, vilket ger det underliggande budskapet att de religiösa amerikanerna verkar lite underliga.
Denna ofta outtalade grundkänsla medför också att i amerikanska val kan det för tittaren upplevas som uppenbart att den demokratiske kandidaten framstår som moraliskt mer högtstående än sin republikanske motståndare.
För den som följer den amerikanska inrikesdebatten är ovanstående dock inte alls självklart. Det radikala ideologiska experiment som Socialdemokraterna genomförde i Sverige för 50 år sedan har i vår tid fått sin avbild i den radikala rörelse av normkritik som gått fram så starkt i USA.
De amerikanska medborgarna tycks dock i allt högre grad uppleva att verkligheten har nått ikapp slagorden. Frihet var tydligen inte det enda innehåll som följde med den liberala vågen. USA har också tvingats se hur social misär, kriminalitet och rena kaosscener följt i spåren av motståndet mot traditionella normer. Och till slut reagerar medborgarna, så som skedde också i Sverige i valet i höstas.
Hos det republikanska partiet börjar fältet nu utkristalliseras med dem som vill utmana expresident Donald Trump i att bli partiets kandidat till presidentvalet 2024. Det är talande att den faktor som kanske mest av allt har gett en plattform åt den ledande utmanaren Ron DeSantis har varit hans aktiva motstånd mot wokeagendan hos Disney i hemstaten Florida. I Sverige skulle en sådan politiker kanske ha malts ner ganska fort, men i USA verkar en politiker som försvarar traditionella kristna värden faktiskt kunna stå kvar och dessutom vinna folkets gunst.
Denna folkliga motståndsrörelse ser vi ganska lite av i svenska medier, men det finns ljuspunkter för den som törstar efter perspektiv. Den här veckan släpps journalisten Malin Ekmans bok Skymning i Amerika, som beskriver den sida av dagens USA som många svenska journalister vänder bort ögonen ifrån, eftersom den stör deras bild av tillvaron.
När många svenska medier fortsätter måla upp samma gamla lägesbeskrivning förklarar Malin Ekman i stället vikten av ”att lyfta blicken, att titta på andra saker och inte alltid gå dit alla andra går”, som hon beskriver idén med den nya boken.
Bara genom denna enkla journalistiska arbetsregel kan svenska läsare få del av den verklighet som många amerikaner nu reagerar emot: ett demokratiskt parti som drivit iväg långt ut på vänsterkanten, en wokerörelse som blivit till en alternativ religion. Kort sagt: en kultur som kommit i strid med sig själv.
För att medborgarna ska kunna göra en saklig utvärdering av en sådan kulturstrid behöver den belysas ärligt av media. Låt oss hoppas få se mer av detta inför valet nästa år.