Därför ska allt som ni sagt i mörkret höras i ljuset, och det som ni viskat i örat i enrum ska ropas ut på taken.
Lukas 12:3

Världen idag

Trots att den ryska anfallskraften tycktes ostoppbar under krigets första dagar tog förloppet snart en annan vändning. Den ukrainska viljan att försvara sitt land var mycket större än Ryssland räknade med, skriver Per Ewert. Foto: Emilio Morenatti/AP/TT

Ukrainakriget påminner om rätten att få försvara sitt territorium

Ledare · Publicerad 00:10, 19 maj 2022

Det går dåligt för Ryssland i kriget. Mycket dåligt. Även regeringstrogna ryska skribenter börjar nu uppmärksamma hur illa samordnad den militära insatsen varit, med resultatet att försvararna nu på flera fronter börjat trycka tillbaka angriparna. Det är en förbluffande utveckling. 

Det pågående kriget i Ukraina ger oss också viktiga lärdomar om krig, fred, försvarspolitik, och hur vi som kristna kan resonera i dessa frågor.

Teorin om ”det rättfärdiga kriget” utvecklades främst av kristna tänkare som Augustinus och framför allt Thomas av Aquino. Sin argumentation hämtade de från Romarbrevet 13 och Paulus budskap om att överheten bär sitt svärd för att stoppa det onda. Thomas föreskriver att krig endast får inledas om det finns en tydligt rättfärdig anledning till det.

Det är uppenbart att Rysslands anfall mot Ukraina inte uppfyller det kriteriet. Putins återkommande ord om ”folkmord” på ryssar i Donbass saknar verklighetskoppling, vilket blev tydligt i hur folket i östra Ukraina inte alls välkomnade de ryska soldaterna så som Kreml hoppats, utan tvärtom har bjudit mycket hårt motstånd.

Detta för oss över till det andra kravet för det rättfärdiga kriget: När krig väl har utbrutit får man inte använda mer våld än situationen kräver, hålla moraliska principer högt, avstå från att angripa civila, och så vidare. En sådan hållning menar att ett land som angrips har moralisk rätt att försvara sig med våld, så länge det finns en rimlig chans till seger. 

Detta leder i sin tur vidare till frågan om huruvida kristna bör vara pacifister eller verka för ett starkt försvar i syfte att förhindra ondska och krig. Under Ukrainakrigets första veckor fanns det kristna som öppet förespråkade att Ukraina kunde lägga ner vapnen och ge sig.

Det hade kunnat vara en rimlig väg om det hade varit otvetydigt att Ryssland ändå skulle vinna en slutlig seger, till ett stort pris av död och förstörelse. I så fall hade kapitulation kunnat övervägas. Så resonerade Ukraina när man till slut gav upp motståndet i stålverket i Mariupol, och överlämnade området för att få ut sina sista soldater därifrån. 

Men trots att den ryska anfallskraften tycktes ostoppbar under krigets första dagar tog förloppet snart en annan vändning. Den ukrainska viljan att försvara sitt land var mycket större än Ryssland räknade med. Omvärlden har skickat inte bara humanitär hjälp, utan också starka försvarsvapen som har slagit ut mängder av ryska militärfordon. Utan dessa hade Ukraina förlorat kriget, och världen hade maktlöst tvingats acceptera en världsordning där en hänsynslös regim utan större problem kan invadera och ta över ett grannland.

Men nu tycks det som om en sådan utveckling faktiskt kan förhindras. Många unga ryska soldater har dött, men om detta krig skulle sluta i ukrainsk seger bör det ändå anses vara en utgång som Thomas av Aquino skulle ha kunnat ställa sig bakom.

Det är för tidigt att spekulera i om detta krig ska sluta i en definitiv militär seger för ena sidan, eller om parterna når ett vapenstillestånd och fredsuppgörelse, där Ryssland exempelvis behåller Krim. Men det ligger en historisk paradox i att ryssarna tidigare lyckades kasta ut både Napoleon och Hitler när dessa under 1800- och 1900-talet försökte invadera Ryssland, men att de nu under 2000-talet själva tycks misslyckas i motsvarande övergrepp mot ett mindre grannland.

Krig är en fruktansvärd företeelse i världen. Men kriget i Ukraina illustrerar den moraliska insikten att en stat bör ha rätt att stoppa ett orättfärdigt angrepp – också med vapenmakt.

Kriget i Ukraina illustrerar den moraliska insikten att en stat bör ha rätt att stoppa ett orättfärdigt angrepp – också med vapenmakt.

Snart hålls årlig gudstjänst för Sveriges ofödda barn

Prolife. Den 3 juli hålls en gudstjänst i Holmstrand till minne av de barn som inte fått födas i vårt land.... lördag 25/6 18:00

En skridskolegend har fått gå hem

Ledare Skridskolegenden Jonny Nilsson berättade i ett reportage i Världen idag (våren 2021) om hur hans... fredag 24/6 00:00

Svaret på vår djupaste längtan finns hos en enda person

Krönikor För några år sedan satt jag på tunnelbanan på väg till bibelskolan där jag studerade. I varje... torsdag 23/6 00:10

Tryck från hbtq-grupper kräver vaksamhet hos församlingen

Ledare Slutna grupper på Facebook arbetar aktivt för att undergräva den bibliska synen på homosexualitet.... torsdag 23/6 00:10

Kommer vi att känna igen varandra i himlen?

Mot väggen I Bibeln står det ju att vi i himlen kommer att vara som änglarna (Matt 22:30). Betyder det att vi...

Gärna blomsterkrans – men spola nubben i slasken

Andakter av Carl-Erik Sahlberg. Midsommarhelgen närmar sig och därmed den ljusaste tiden och den ljusaste natten på året. Nu sitter...
Följ Världen idag i sociala medier