Församlingen är uppbyggd på apostlarnas och profeternas grundval, skrev Paulus till församlingen i Efesus. Hörnstenen var Kristus. Längre fram i samma brev skriver han om de femfaldiga tjänstegåvorna. Apostlar, profeter, herdar, lärare och evangelister är Guds gåvor till församlingen för att utrusta de troende.

De historiska kyrkorna tappade tidigt i kyrkohistorien bort de femfaldiga tjänstegåvorna, detta ersattes av präst- och biskopstjänster, och gjorde kyrkan hierarkisk och tjänsterna blev främst hierarkiska ledarfunktioner.

De moderna frikyrkosamfunden har också smalnat av betydligt i synen på de andliga tjänsterna. I stället för apostlar, profeter och evangelister utnämner vi styrelser, ordföranden, direktorer, föreståndare med mera. Det är uttryck för en sekularisering av kristna kyrkan. I stället för förankring i Bibeln i synen på kyrkans ledning, hämtar vi ledningsmodeller och begrepp från folkrörelsevärlden och företagsvärlden.

Jag blev påmind om detta under helgen då vi hade en särskild samling i Stockholm för att minnas Kjell Sjöberg. Anledningen var att särskilt minnas hans insatser, 20 år efter det att han lämnade detta jordeliv.

Kjell var både en profet och en apostel. Han var en vägröjare för att inspirera till att grunda nya församlingar och han gjorde det också. Bland annat i Sverige och i Pakistan. Han utvecklades till att bli en internationell profetgestalt i kristenheten. Hans budskap om församlingens upprättelse, den profetiska församlingen och tjänsten, om Israels och judarnas betydelse i världshistorien och i nutid – var exempel på områden där Kjell var banbrytande. När Kjell Sjöberg återvände till Sverige 1973 efter ett antal år som missionär i Pakistan, blev han pastor i Filadelfias utpost i Järfälla i nordvästra Stockholm. En församling bildades i Järfälla 1974 och under Kjell Sjöbergs ledarskap var det en av Sveriges snabbast växande församlingar under sjuttiotalet.

En av de unika visioner som Kjell Sjöberg förmedlade, handlade om att plantera 20 nya församlingar i Stockholm. Detta budskap fördes fram i mitten av sjuttiotalet och var då en mycket kontroversiell tanke. Inte minst inom pingströrelsen betraktades vid den tidpunkten grundandet av nya församlingar enbart som splittrande verksamhet. Men Kjell såg de moderna storstädernas framväxt och insåg att utbudet av församlingar behövde bli större, om man skulle nå alla kategorier av människor i storstäderna, och alla stadsdelar.

Som profetgestalt var nog Kjell Sjöberg mer erkänd och accepterad internationellt än i Sverige.

Jag tycker att det finns skäl att påminna oss om betydelsen av att ta emot de gåvor som Gud ger till Kristi kropp. Mycket av andlig stagnation skulle kunna undvikas om vi bejakade de apostoliska och profetiska tjänsterna. Att ägna oss åt församlingsplantering utan att involvera en apostolisk input är dödfödda projekt.

För min personliga del hade jag förmånen att ha Kjell som pastor under åtta år, och därefter fungerade han som en apostolisk resurs för det församlingsgrundande arbete jag ansvarade för i södra Stockholm. Att identifiera och lyfta fram unga ledare var ett område där Kjell Sjöberg visade en unik förmåga, och gav en viktig lärdom för vår tid.