Ingen är som du, Herre. Du är stor, och stort och mäktigt är ditt namn.
Jeremia 10:6

Världen idag

Foto: Heiko Junge / TT

Sveket mot barnen

Ledare · Publicerad 00:01, 6 maj 2016

Pappor är viktiga. Sägs det. När föräldraförsäkringen debatteras brukar de bli alldeles särskilt viktiga. Argumenten för att nämnda försäkring ska tvångskvoteras brukar ofta handla om just pappans betydelse. I de sammanhangen är pappan så viktig att han själv inte förstår hur viktig han är. Han förstår varken sitt eget eller sina barns bästa. Staten måste därför gå in och lagstifta om hans hemmavaro med barnen. De behöver bestämma över huvudet på föräldrarna och instifta så kallade pappamånader. Detta trots att hela 76 procent av väljarna vill att föräldrarna själva ska få bestämma (Novus, maj 2015).

Nu handlar i själva verket denna tvångskvotering inte särskilt mycket om barnets behov av sin pappa. Syftet är inte pappans närvaro, utan mammans frånvaro. Man vill helt enkelt tvinga kvinnor ut på arbetsmarknaden så tidigt som möjligt. För det kvinnliga kollektivets skull behöver de, enligt kvoteringsivrarna, komma i arbete så snart som möjligt så att kvinnors löner inte ska halka efter. Hur som helst, pappan framställs åtminstone som viktig i de här diskussionerna. Han verkar vara nästan oändligt viktig, den där pappan.

Att pappan är betydelsefull råder det ingen tvekan om. I en radiointervju för ett par år sedan fick den tidigare fängelsedirektören Ann-Britt Grünewald en intressant fråga. Reportern frågade: "Men har du träffat på någon fånge genom alla år som faktiskt har haft en bra uppväxt, eller framför allt en bra relation till sin pappa?" Grünewalds svar säger något om pappans betydelse. "Alltså, det finns enstaka fall som påstår det, men jag har haft väldigt svårt att tro dem."

Nu ska ingen skugga kastas över ensamstående (enastående) föräldrar, som gör storartade insatser. Men vi kan ändå konstatera att pappan verkar vara viktig i en rad sammanhang. Närvaron av en pappa verkar vara oerhört viktig när föräldraförsäkringen diskuteras. Likaså verkar en frånvarande pappa vara en gemensam nämnare bland många kriminella och förbrytare. Trots detta verkar pappan ha blivit helt betydelselös i andra sammanhang.

Den 1 april i år legaliserades assisterad befruktning för ensamstående kvinnor. Eller för att formulera det med andra ord: pappan blir gjord oviktig för barnet. Först vid 18 års ålder, efter barndom och en potentiellt turbulent tonårstid, ska barnet ha rätt att ta reda på vem pappan är. Innan dess saknar han helt betydelse, om man får tro lagstiftaren.

Samtidigt reser representanter för ett par politiska ungdomsförbund – Liberala ungdomsförbundet och Centerns ungdomsförbund – krav på vad de kallar för ”juridisk abort”. Pappan ska, fram till den artonde graviditetsveckan, ha möjlighet att helt frånsäga sig sitt föräldraskap och i stället likställas med en spermadonator. Även här framställs pappan som betydelselös. Retoriken är denna: Ska mammor ha möjlighet att göra abort, så måste även pappor (om än bara juridiskt) ha den rätten. Eller som den liberala debattören Jenny Sonesson formulerade det: ”Befria pappor från påtvingat föräldraskap” (Dagens samhälle, 11 mars 2016). Det verkar vara pappornas frihet från barn, snarare än barnens rätt till en pappa, som är drivkraften bakom tokerierna.

Samma politiker och debattörer, som ena stunden talar om pappans enorma betydelse, agerar i andra stunden som om pappan vore helt betydelselös. I verkligheten vill de lagstifta bort barnets rätt till en pappa. Här går teori och praktik inte ihop. Många är de som vill lyfta fram barnets behov och barnets bästa. Men när vuxnas behov av självförverkligande och ”frihet” verkligen krockar med barnets behov av närvarande fäder, får barnet finna sig i att stå tillbaka. Fäder och mödrar ges inte rätt att välja hur de vill fördela föräldraledigheten. Men de ska däremot ges möjlighet att helt frånsäga sig sitt föräldraskap. Det är motsägelsefullt. Det som pågår måste dessutom beskrivas som ett gigantiskt svek mot barnen.

Samma politiker och debattörer, som ena stunden talar om pappans enorma betydelse, agerar i andra stunden som om pappan vore helt betydelselös.

Ny ”tv-skatt” kan drabba döda

Politik. Att riksdagen inför en "tv-skatt" utan att samtidigt öka kraven på public service, och som till och med kan drabba döda, väcker stark kritik. En av...

Trettio år i fängelse för ett förlorat barn

Ledare Lagstiftning Trettio år är en lång tid för den som sitter i fängelse. I Sverige är det ett straff som så gott som aldrig utdöms. Snitt-tiden i fängelse för så...

Ringrostig på engelska? Här är tipsen

Språk. Do you understand this? Bra, men du kanske känner dig lite ringrostig och upplever att din engelska har haft bättre dagar. Språkforskaren Pia...