De hetaste miljöfrågorna just nu handlar om klimatfrågan, men också om hotet mot den biologiska mångfalden. Växter och djurarter utrotas på löpande band när människan använder allt mer av planetens krympande resurser och planeten värms upp.
Klimatforskarna började redan på 70-talet slå larm om att vår enorma användning av fossila bränslen – kol och olja – på sikt skulle leda till en uppvärmning av planeten. Anledningen är att användningen av fossila bränslen släpper ut koldioxid, som lagras i atmosfären.
Att liv är möjligt på vår planet beror på att det finns exakt rätt mängd växthusgaser i atmosfären – koldioxid är den viktigaste växthusgasen. För lite växthusgaser i atmosfären leder till att vi fryser ihjäl, för mycket växthusgaser leder till att det blir för varmt och att liv blir omöjligt på jorden.
Klimatforskningen spänner över ett antal olika discipliner och det finns en bred vetenskaplig uppbackning bakom slutsatsen att planeten långsamt värms upp och att det på sikt kan leda till katastrofala konsekvenser.
Samtliga ledande vetenskapsakademier i världen står bakom klimatforskningen. Planetens långsamma uppvärmning genom ökad mängd koldioxid i atmosfären kommer troligen att leda till ökade översvämningar, ökenutbredning, mer bränder, mer väderkatastrofer med mera.
Världens länder började uppmärksamma klimatforskningens varningar på 80-talet och tillsatte då, via FN, den så kallade Brundltand-kommissionen. Det resulterade i att man 1992 bildade FN:s klimatkonvention och 1997 kom överens om Kyotoprotokollet, det första politiska försöket att minska de globala utsläppen.
Några utsläppsminskningar har det dock inte blivit; de globala utsläppen har i stort sett ökat varje år efter 1997.
De som menar att det finns omfattande kritik mot klimatforskningen behöver inse att alla världens länder har ratificerat FN:s klimatkonvention, även oljeländer som Saudiarabien, Ryssland, Iran och Qatar – som är de stora förlorarna på att världen ställer om sina energisystem.
När Greta och världens unga protesterar finns det alla skäl till detta. Klimatforskarna slog larm på 80-talet. Sedan dess har de globala utsläppen ökat nästan varje år. Det har pratats oändligt mycket, men alltför lite händer. Fossila bränslen dominerar fortfarande helt de globala energisystemen.
Det är bra att det är debatt om klimatforskningen. Ingen kan med tvärsäkerhet förutse framtiden. Klimatet är ett mycket komplext system, där många faktorer samverkar.
Man kan dock konstatera att en del av kritiken mot klimatforskningen är finansierad av amerikansk kol- och oljeindustri, som sponsrat personer med vetenskapliga titlar och med syftet att underminera klimatforskningens trovärdighet.
Som kristna har vi en annan hållning till miljöfrågorna än miljöengagerade ateister. För oss handlar det om att förvalta Guds skapelse. Den vittnar om Gud och visar Guds härlighet. Att förstöra skapelsen bör rimligen klassificeras som synd.
Gud har gett mänskligheten ansvaret att ta hand om planeten. Det vi gör i dag – med att hota biologiska mångfalden, förändra sammansättningen av atmosfären och göra slut på planetens fossila bränslen – är ett uselt förvaltarskap. Det är Gud som har skapat de unika förutsättningarna för att liv ska vara möjligt på jorden. Vi har inte rätt att vare sig ändra sammansättningen i atmosfären, genom vårt missbruk av kol och olja, eller att utplåna djurarter och växtarter.
Att lösa klimatproblemet kräver en omställning av energisystemet i världen. Det har det svenska näringslivet insett, och bransch efter bransch har nu lagt fram planer för fossilfrihet. Det är rätt väg att gå.
Den kristna profetiska rösten behöver vara en röst för att värna om Guds skapelse, som nu gradvis fördärvas. Vi har ännu större skäl än det sekulära samhället att värna om miljön och klimatet.