Ingen är som du, Herre. Du är stor, och stort och mäktigt är ditt namn.
Jeremia 10:6

Världen idag

Joel Halldorfs nya bok Gud: Återkomsten och Dagens Nyheter 30 november.

Ska moralen avskaffas?

Ledare · Publicerad 00:00, 5 dec 2018

Joel Halldorfs nya bok Gud: Återkomsten (Libris) diskuteras just nu livligt på landets ledarsidor. Det är verkligen ett sundhetstecken.

Efter murens fall 1989 har en optimistisk sekulär liberalism präglat mycket av det offentliga samtalet i Sverige. Fokus har legat på avregleringar, inte bara i politisk och ekonomisk mening, utan också värderingsmässigt. De olika lager av samhörighet och förpliktelser som traditionellt omgivit människan i familj och samhälle, har man önskat skala bort. Målet har varit att den autonoma – den verkligt fria – individen till slut ska kunna träda fram.

Problemet är, som Halldorf visar, att den autonoma individen också blir ensam och vilsen. Den sekulära berättelsen, som i västerlandet efterträtt kristen tro, lämnar människan åt sig själv. Fri, men också kosmiskt föräldralös. Det gör att vi nu, menar Halldorf, börjar se ett nytt sökande efter mönster och ledning, både andligt och moraliskt. Vi ser början på Guds återkomst.

Detta stör DN:s ledarskribent Lisa Magnusson (DN 30/11). Hon varnar för tanken på att vi behöver gemenskaper som, med Halldorfs ord, sätter ”moral före njutning och egennytta”. Alltså, sådana gemenskaper som bland annat den kristna kyrkan historiskt har erbjudit. För Magnusson är religion liktydigt med det begränsande och det totalitära. Och hon frågar: ”Moral? Vad är väl det annat än något gammaldags gudsväsens grymma godtycklighet, ett upphöjande av religiösa levnadsregler till allmän lag, till form?”

Hur ska detta läsas? Är det så radikalt som det verkar: att vi bör göra oss av med moralen?

Ordet etik kommer från grekiskan och ordet moral kommer från Ciceros översättning av ordet etik från grekiska till latin. Etik och moral är alltså i grunden synonymer och handlar om att göra det rätta. Orden bygger på den grundläggande distinktionen mellan rätt och gott, å ena sidan, och fel och ont, å den andra sidan.

Frågan om moral är ofrånkomlig för människan. Lisa Magnussons egen text ger uttryck för ett antal moraliska övertygelser, som att frihet är gott och att förtryck är ont. Tidningen hon skriver i driver ett starkt moraliskt perspektiv i frågor som rör #metoo, klimatförändringarna och migrationen. Det är ett faktum att människor och kulturer utgår ifrån att det finns förpliktande moral – annars skulle vi inte kunna anklaga någon för att ha handlat fel.

En av de frågor som den sekulära berättelsen, som avvisar Gud och sätter den individuella människan i centrum, lämnas obesvarad, är vad som utgör grunden för denna åtskillnad mellan rätt och fel. Om vi drar individualismen till dess spets återstår bara det som är rätt och fel för mig – vilket är ett verklighetsfrämmande perspektiv. Visst vet vi att det finns sådant som är ont på ett objektivt, allmänmänskligt plan?! Inte bara ont för mig, utan ont i sig.

Här, som på så många andra områden, erbjuder den kristna berättelsen en förankring för det mänskliga livet. Det handlar inte om ett ”gammaldags gudsväsens grymma godtycklighet”, utan om honom som lovprisas med orden: ”Tacka Herren, ty han är god”. Eller som Johannes skriver: ”Detta är det budskap som vi har hört från honom och förkunnar för er: att Gud är ljus och att inget mörker finns i honom” (1 Joh 1:5).

Visst vet vi att det finns sådant som är ont på ett objektivt, allmänmänskligt plan?! Inte bara ont för mig, utan ont i sig.

Hur kan vi se på när antisemitismen tilltar?

Ledare Judar i Europa Hela 90 procent av judarna i Europa anser att antisemitismen har tilltagit de senaste fem åren. De alarmerande siffrorna presenteras i en ny studie...