Ett nytt bud ger jag er: att ni ska älska varandra. Så som jag har älskat er ska också ni älska varandra.
Johannesevangeliet 13:34

Världen idag

När övriga världen nu ställer in valrörelser av virusskäl genomför Putin tvärtom en hastig folkomröstning, där ingen tror på annat än en massiv seger för presidenten, skriver Per Ewert. Foto: Alexei Nikolsky/TT/AP

Rysk ledarkupp ett varnande exempel

Ledare · Publicerad 00:00, 26 mar 2020

Mitt under pågående coronakris sker dramatiska politiska förändringar av närmast statskuppliknande karaktär. Västmedier har dock generellt förbigått andra ämnen än de direkt virusrelaterade, och det aktuella landets medier är alltför tätt kopplade till den politiska makten.

Allt pekar därför på att Vladimir Putin snart har säkrat ett, i princip, livslångt maktinnehav, nästan helt utan kritisk granskning. Det finns all anledning att vara orolig för demokrati och öppenhet i Ryssland.

Den pågående omvälvningen är snillrikt orkestrerad. Putin är inte den förste som försökt gripa makten under skakiga tider. De franska revolutionärerna både vann och förlorade makten när politiskt och ekonomiskt kaos härjade landet; Hitler försökte för första gången ta makten vid inflationskrisen 1923; i Ryssland gjorde Lenin och bolsjevikerna sin statskupp då världen dignade under det första världskriget.

De flesta hade väntat sig att Putin skulle försöka behålla ett inflytande efter 2024, då nuvarande konstitution tvingar honom att avgå efter sin andra mandatperiod. 2008 – förra gången han stod inför samma öde – löstes problemet med att Dmitrij Medvedev fick stiga in som skuggregent medan Putin behöll den informella makten som premiärminister, för att 2012 återta presidentposten.

En sådan lösning hade varit tänkbar även nu, men i stället valdes den halsbrytande varianten att helt enkelt ignorera tidigare presidentperioder och låta Putin börja om från noll.

Det mest häpnadsväckande i det som nu sker är kanske ändå skamlösheten hos presidenten och hans hov. Processen må på ytan se öppen ut, där Putin i synbar förvåning förklarade sig försiktigt positiv till det framkastade förslaget i parlamentet, men bara om konstitutionsdomstolen accepterade det, vilket de enligt förutsägbar dramaturgi gjorde förra veckan.

När övriga världen nu ställer in valrörelser av virusskäl genomför Putin tvärtom en hastig folkomröstning den 22 april – för övrigt Lenins 150-årsdag – där ingen tror på annat än en massiv seger för presidenten.

Visst finns det inslag i den föreslagna nya konstitutionen som kan anses rimma med kristna värderingar, men Putins regim har samtidigt gjort starka ingrepp i religionsfriheten, där den ohälsosamt nära relationen mellan Kreml och den rysk-ortodoxa kyrkan har gett en allt trängre tillvaro för andra religiösa grupper i Ryssland.

Den här processen i Ryssland påminner oss om några insikter även för andra stater, men också för arbetsplatser och församlingar. Man bör aldrig låta en person upphöjas till en sådan status att den ohotad kan köra över alla andra eller skriva om regelverket till sin fördel. Tidigt i en persons ledarskap kan omgivningen nära en förhoppning om att ha funnit en moraliskt oantastlig ledare. Men ingen av oss står fri från maktens obändiga förmåga att korrumpera.

Få roller illustrerar människans fallna natur så tydligt som den upphöjde ledaren. Den som nått en alltför oinskränkt maktposition kan visa upp stor kreativitet för att försöka behålla sin plats. Därför bör vi aldrig sätta en ledare i en sådan position att den kan försöka ta lagen i egna händer i syfte att säkra den egna makten.

Vi bör inte heller skapa en krets runt ledaren, där även deras position är beroende av att ledaren sitter kvar, och som därför tenderar att blunda när gränser överträds.

Precis detta ser vi just nu utspelas i Ryssland. Det är ett obehagligt scenario som sannolikt ger Vladimir Putin möjlighet att leda Ryssland från nyårsafton 1999 och ända fram till 2036. Det är en allt annat än idealisk situation.

Den som nått en alltför oinskränkt maktposition kan visa upp stor kreativitet för att försöka behålla sin plats.

KD vill förebygga brott genom stärkta familjer

Politik. Ett förstatligande av sjukvården var första prioritet när Kristdemokraternas partiledare talade på... lördag 17/4 08:00

Tusen poliser till räcker inte för att hindra ungdomsbrottslighet

Ledare En ny studie från Brottsförebyggande rådet (Brå) visar att unga som döms för rån eller våld mot... lördag 17/4 00:10

Att förlåta betyder inte att jag säger att det som hände var okej.

Ungkrönika Jag sitter och lyssnar på min vän på andra sidan träbordet. Hon beskriver hur hennes hjärta har... lördag 17/4 00:00

Israel allt populärare i Europa – men håller trenden?

Israelkommentar Den framgångsrika vaccinerings­kampanjen i Israel och de förbättrade relationerna till arab­världen...
Podcasts
Följ Världen idag i sociala medier