Överge inte visheten och den kommer att bevara dig. Älska den och den skall beskydda dig.
Ordspråksboken 4:6

Världen idag

Foto: Istock

Paradigmskifte i äktenskapsfrågan

Ledare · Publicerad 00:01, 24 aug 2016

Ett omfattande paradigmskifte har inträffat i västvärlden de senaste 50 åren, beträffande synen på sexualitet och familj. Traditionella familjevärderingar var rådande fram till 50-talet, men under 60-talet började en omsvängning. Traditionen var att äktenskapet gällde en man och en kvinna och att det var den accepterade samlevnadsformen. Sex hörde till äktenskapet mellan man och kvinna. Det var då en självklar kristen norm, och äktenskapet uppfattades som livslångt.

Denna kristna värdering genomsyrade samhället i stort. Det fanns ateistiska kulturradikaler som förespråkade samlevnad utan äktenskap redan under sent 1800-tal. Den världsberömde ateisten Bertrand Russell förespråkade till exempel en sådan tanke på 1910-talet. Den tanken fick dock inte något genomslag i samhället i stort eller i politiska debatten. I kyrkan var det heresi att föreslå något sådant.

Tanken på äktenskapsupplösning började få genomslag på 1960-talet. Det ifrågasattes varför man skulle vänta med sex till äktenskapet. Det ifrågasattes varför äktenskapet skulle vara livslångt. Det ifrågasattes varför man skulle vara gift för att bo ihop och leva i en sexuell relation. Under sjuttiotalet slog de nya idéerna igenom i lagstiftningen. Vi fick en ny lagstiftning som gjorde det lättare att skilja sig. En sambolagstiftning infördes, äktenskapet blev inte den enda samlevnadsformen. Även frågan om homosexuell samlevnad började diskuteras, och en utredning om en juridiskt gällande homosexuell samlevnadsform satte igång 1980.

Den kristna kyrkan och alla samfund var strikta försvarare av det traditionella äktenskapet och familjen fram till 70-talet, men redan då började en uppluckring och ett ifrågasättande. Att vänta med sex till äktenskapet började bli en kontroversiell synpunkt i vissa kretsar. Men att som kristen leva i samboskap var inte på agendan vid den tidpunkten.

Eftersom jag själv kom ut med boken ”Ungdomar och kärleksproblem” 1978, som försvarade tesen att vänta med sex till äktenskapet, fick jag personligen känna av de nya vindarna i debattklimatet. Boken blev mycket kontroversiell. Boken gav också vägledning i hur man kunde klara av att vänta med sex till äktenskapet. Att en präst eller pastor skulle leva som sambo eller skilja sig, var otänkbart på 60-talet och började nå en första acceptans på 70-talet i teologiskt liberala kyrkor. Främst inom Svenska kyrkan, men även inom de kretsar som nu bildar Equmeniakyrkan.

En faktor som gjorde den nya sexualmoralen möjlig var nya och bättre preventivmedel. När risken minskade för oönskade graviditeter upplöstes sexuella restriktioner. Men preventivmedel var inte helt säkert. En följd av den sexuella revolutionen och äktenskapsupplösningen var att abort blev allt mer accepterat. Från att ha uppfattats som en yttersta nödåtgärd i undantagsfall blev abort ett extra preventivmedel i efterhand, en yttersta garant för att fri sex inte skulle leda till oönskade graviditeter. Kyrkan och alla samfund stod på barrikaderna och försvarade det ofödda barnets rätt till liv under 60- och 70-talen. Men den rösten kom sedan att tystna.

Traditionen var att äktenskapet gällde en man och en kvinna och att det var den accepterade samlevnads-formen.

Kärnan i en andlig reformation

Ledare I Gamla testamentet finns ett intressant dubbelverk från tiden efter Israels babyloniska fångenskap. Det är böckerna Esra och Nehemja, som skildrar...