Vi möter dem utanför ICA där de sitter och tigger med sina tomma pappersmuggar. Vi ser dem arbeta på massage- eller nagelsalonger. Vi träffar dem i sällskap med män i medelåldern, på väg in på ett hotellrum i city. Vad vi emellertid kanske inte känner till, är att de kan vara offer för människohandel, vår tids slaveri. Den moderna slavhandeln pågår inte bara i Asiens bordellkvarter eller av IS-soldater i Mellanöstern. Under förra året identifierades 225 personer som offer eller potentiella offer för människohandel i Sverige. Antalet anmälda fall av människohandel för tvångsarbete har nästan fördubblats under det senaste året. Migrationsverket rapporterade i början av året om över fyra hundra fall av misstänkt människohandel, där antalet minderåriga ökar och där omkring hälften av fallen handlar om sexhandel.

Europarådets expertgrupp mot människohandel, GRETA, släppte nyligen en rapport som visar att människohandel för tvångsarbete ökar inom hela Europa. Människohandel i syfte att utnyttja arbetskraft är utmanande på många sätt, framför allt eftersom offren väldigt sällan vågar anmäla eller vittna i rättsprocesser, eftersom de ofta är beroende av sina människohandlare för arbete och bostäder. Europarådets rapport visar att det är asylsökande och migrerande arbetstagare som är särskilt utsatta offer.

I början av året dömdes en man av Göteborgs tingsrätt för människohandel efter att ha utnyttjat två andra män som tvingades sitta utanför olika varuhus och tigga pengar i 10-12 timmar varje dag utan rast eller ledighet. I april friade emellertid hovrätten två män som tidigare dömts av Örebro tingsrätt för människohandel till fyraåriga fängelsestraff. Männen hade tidigare dömts för att ha lurat bulgariska medborgare till Sverige med löften om jobb och därefter tvingat dem att tigga. Femton vuxna och barn hölls boende i en industribyggnad med rutten mat och ohyggliga sanitära olägenheter.

Sverige har tidigare fått kritik av Europarådet för att det är så svårt att få fällande domar om människohandel och för att personer som har utsatts för människohandelsbrott utvisas. I den senaste svenska rapporten om människohandel beskrivs riskerna för ett växande skuggsamhälle i Sverige, med asylsökande som går under jorden när de får av avslag på ansökan om uppehållstillstånd, och som lätt blir offer för hänsynslöst utnyttjande och människohandel. Samtidigt har gränspolisen meddelat att trots att de vet om problematiken prioriteras inte denna typ av brott då skjutningar och annan typ av brottslighet går före.

I början av juli träder den nya lagstiftningen gällande straffrättsligt skydd mot människohandel i kraft. Där ingår en tydligare brottsbeskrivning, ett starkare skydd för barn och en skärpning av straffskalan. För att stärka det straffrättsliga skyddet mot exploatering av personer i arbete och tiggeri föreslås ett nytt gradindelat brott, människoexploatering.

Det krävs emellertid mer än bara en ny lagstiftning. Det krävs att samtliga aktörer inom rättsväsendet får utbildning om människohandel samt att polisen ges resurser att prioritera dessa ärenden. Europarådets senaste rapport lyfter fram betydelsen av omfattande, samordnade insatser och samarbete mellan statliga aktörer, den privata sektorn och civilsamhället. Vi kan inte längre blunda, vi måste inse att människohandel sker utanför vår egen dörr, och det behövs ett betydligt starkare skydd för de män, kvinnor och små barn som dagligen utnyttjas under slavliknande förhållanden i Sverige.