Helgen som gick markerar ett viktigt skifte i svensk politik. Liberalerna tog i sitt partiråd ställning i regeringsfrågan och ombuden gav tydligt besked. Med röstsiffrorna 59 mot 31 vann partistyrelsens linje: Liberalerna ska stödja en borgerlig regering – också om det kräver stöd från Sverigedemokraterna.

Beslutet var väntat. Den tidigare hållningen har fört Liberalerna ut i en ökenvandring med endast två-procentigt stöd bland väljarna och en uppenbar risk att trilla ur riksdagen.

Nyamko Sabunis stabschef Eric Scheller motiverade på Facebook den nya hållningen: ”70 procent av de som sannolikt röstar på Liberalerna föredrar en borgerlig regering som behöver föra samtal med Sverige­demokraterna, mot 20 procent som föredrar en social­demokratiskt ledd regering som behöver föra samtal med Vänsterpartiet.”

För Sveriges del betyder det att vi närmar oss de övriga nordiska länderna. Där är den aggressiva isoleringsstrategin gentemot partier av Sverigedemokraternas typ sedan tidigare övergiven. Därmed har de sluppit de låsningar som präglat Sverige, med svårigheten att bilda regering efter förra valet och den märkliga konstellationen av motstridiga viljor som till slut blev resultatet i januariöverenskommelsen.

Eric Scheller igen: ”För min slutsats är att det vi har nu fungerar inte. Det fungerar inte för Sverige och det fungerar inte för Liberalerna.” Han går vidare och säger att ”i stället för att lösa problem på riktigt” så ägnas i dag kraft ”åt att minimera varandras mediala förluster” snarare än att ”hantera samhällsproblemen. Jag hade andra förhoppningar i januari 2019, men detta är inget sätt att styra ett land.”

Det är detta som majoriteten av oss väljare önskar från politiker: att de söker konkreta lösningar på samhällsproblem och finner ett sätt att styra landet undan det ständiga hotet av samhälleligt sönderfall. Ett gott samhälle består inte per automatik; det måste ständigt underhållas och förnyas.

För Sveriges väljare är det nya politiska läget en klar fördel. Inför valet 2022 finns det nu två realistiska regeringsalternativ, två olika inriktningar, som kan prövas och utvärderas i öppen debatt och där vi som väljare bättre än vid förra valet kan veta vad vår röst kommer att leda till.

Visst går det att beklaga att båda regeringsalternativen bygger på ytterkantspartier av olika slag. Men det tillhör demokratins grundläggande spelregler att det är folket som väljer sina representanter och att både väljare och valda måste respektera och förhålla sig till det.