Ett besök på leksaksmuseet blev en lektion, inte om leksaker, utan förvånande nog om människosyn och människans natur.

Vid ingången fanns en stor mängd klädskåp, men utan möjlighet att låsa skåpen. I stället fanns det information om att man utan kostnad kunde kvittera ut ett hänglås i samband med biljettköpet. Det lät utmärkt. Men i biljettluckan meddelades det: ”Tyvärr finns det inga hänglås att kvittera ut; de är stulna allihopa. Vi väntar på en ny leverans av hänglås i veckan.”

Vilken ironi: Besökare lånar ett hänglås för att kunna skydda sina personliga tillhörigheter från stöld – för att sedan själva stjäla med sig hänglåset hem! Det är ett svårslaget hyckleri: Lämna mina saker ifred – stjäl dem inte – men om jag får chansen tar jag dina. Hela situationen sätter människans fallna natur i blixtbelysning.

Politiskt är människosynen ett område som politiker både till vänster och höger tenderar att missbedöma och – på olika områden – blunda för.

I diskussionen om välfärdssystemet, med bidrag och stöd från det allmänna, har vänstern ofta haft en naiv syn på människans själviskhet och det uppenbara att system som kan missbrukas också kommer att missbrukas. I dag lider vi svårt av att systemet mjölkas på sina resurser.

Allra mest provocerande ser vi det i larmrapporterna om hur kriminella utnyttjar assistansersättningen.

I diskussionen om vinster i skolan och glädjebetyg som lockbete för att få fler elever och därmed högre intäkter har högern på motsvarande sätt länge haft en naiv syn på människans själviskhet. En ädel verksamhet som utbildning är inget vaccin mot att utnyttja ett system.

Under en följd av år har också skandaler uppdagats, både i muslimska skolor och i stora skolkoncerner, där pengar som skulle ha gått till utbildning i stället har sugits ut ur systemet.

Människan är densamma över hela linjen, oavsett om det är en enskild människa som orättfärdigt har möjlighet att tillskansa sig bidrag eller kriminella som sätter bedrägerier i system i stor skala eller företagsledare som på bekostnad av verksamhetens kvalité kan öka vinsten.

Människan är enligt kristdemokratin ofullkomlig och det är lätt att instämma i det påståendet – samtidigt som det också är lätt att konstatera att problemen är större än bara lite ofullkomlighet.

Handelshögskolan i Stockholm är en av Sveriges främsta utbildningsinstitutioner. Deras program Master in International Business rankades som fjärde bäst i världen 2022. I Dagens Nyheter varnade förra veckan Lars Strannegård, professor och rektor för Handelshögskolan, för utvecklingen i den svenska skolan. Bland annat utifrån den skillnad som finns mellan gymnasieelevers resultat på de nationella proven och de kursbetyg de sedan får.

Det gör att Handelshögskolan nu överväger att lämna det nationella antagningssystemet och utgå från en egen antagning. Det är en allvarlig signal.

Detta är ett av många tecken på att den svenska skolan inte mår bra och att det finns allvarliga systembrister som regeringen måste ta på allvar och ge hög prioritet.

Vad ligger bakom Sveriges fantastiska utveckling de senaste 150 åren? Hur gick vi från att vara ett land präglat av fattigdom, som många lämnade för ett nytt liv i USA, till ett rikt välfärdsland som människor från andra delar av världen i dag söker sig till? Svaret på den frågan är mångfacetterat, men en del av svaret utgörs av en högkvalitativ skola för alla och ett utbildningssystem som gjorde Sverige till en framstående kunskapsnation.

Går det förlorat är det så mycket mer än skolan vi förlorar.