När tio riksdagsledamöter från KD i förra veckan besökte Israel och mötte landets högsta ledning var det historiskt. Händelsen vittnar om den islossning som ägt rum mellan de båda länderna, inte minst sedan Sveriges nya regering tillträdde hösten 2022.
För relationerna mellan Sverige och Israel var i sanning bottenfrusna under åren med svenskt S-styre. Efter tillträdet 2014 slog man till direkt med att – som första EU-land – erkänna staten Palestina utan några motkrav. Detta trots att den palestinska myndigheten betalar ut bidrag till terrorister och lär ut våldspropaganda till barn i palestinska skolor.
Nästa diplomatiska smocka utdelades av dåvarande utrikesminister Margot Wallström, då hon 2016 anklagade Israel för att i sin kamp mot terrorn använda sig av ”utomrättsliga avrättningar”. För ett Israel som försöker värja sig mot nästan dagliga terrorattacker i stadsmiljöer blev Wallströms utspel för mycket.
Till råga på allt tecknade Sverige det året ett lukrativt handelsavtal med den islamiska teokratin Iran, landet som har som uttryckligt mål att utplåna staten Israel.
En rapport från Business Sweden hade förutspått att Sveriges export till Iran snart skulle kunna öka till mellan 15 och 20 miljarder kronor om året. Regeringen såg möjligheten, och i början av 2017 avlade Stefan Löfven ett statsbesök i Iran i sällskap av bland annat dåvarande handelsminister Ann Linde.
I mötet med presidenten framträdde Linde och de övriga kvinnliga representanterna för ”Sveriges första feministiska regering” iförda muslimsk slöja.
I dag är det annat ljud i skällan. Det Iran vi fjäskade för 2017 går nu i spetsen för den muslimska världens fientliga tongångar mot Sverige. Det sker inte minst genom Hizbollah, terrorgruppen i Libanon som finansieras av Iran, och som har uppmanat till direkta terroristangrepp mot svenska mål. När Sveriges ambassad i Beirut utsattes för ett attentat i början av augusti utfördes det, enligt bedömare, av just Hizbollah.
Dessutom sitter just nu svenska medborgare, bland annat den svenske EU-tjänstemannen Johan Floderus, arresterade på ytterst tveksamma grunder i Iran.
S-regeringar har gjort sitt yttersta för att göra Sverige populärt i den muslimska världen. Ändå är just nämnda värld så upprörd på Sverige att delar av den hotar med terror och försöker förhindra en svensk Natoansökan.
I ett sådant läge är det alldeles extra värdefullt att förbindelserna med Israel återupprättas. Här har Sverige en naturlig bundsförvant, ett land som – med sina skavanker, liksom varje land har – varit en organisk demokrati sedan dess bildande 1948. Israel har dessutom, trots ständiga hot från aggressiva grannländer, inte fallit för frestelsen att gå i auktoritär riktning.
KD-besöket i Israel bådar gott. Så också partiets krav på att flytta den svenska ambassaden dit den hör hemma: i huvudstaden Jerusalem. Samma krav drivs också av SD och numera även L. Återstår bara för M och statsminister Ulf Kristersson att lyssna och kasta loss från den negativa inställning till Israel som går tillbaka till Carl Bildts tid som utrikesminister.
Det är dags att Sverige skruvar upp stödet till Israel – till en ny och historiskt hög nivå. Nej, inte huvudlöst. Inte utan att kunna kritisera sådant som behöver kritiseras, men med hjärta för den judiska staten och ett erkännande om att Israel är viktigare för Sverige än vänskapen med islamistiska diktaturer.
Detta kommer att hjälpa Sverige i en tid när vi behöver just detta: goda vänner.