Om än min kropp och min själ tynar bort, så är Gud mitt hjärtas klippa och min del för evigt.
Psaltaren 73:26

Världen idag

Kyrkan i Sverige har som en viktig uppgift att värna om alla de muslimer i Sverige som konverterat till kristen tro. Foto: Freely Photos

Hur ska vi förhålla oss till islam och muslimer?

Ledare · Publicerad 00:00, 5 nov 2018

Förhållandet till islam och muslimer väcker många känslor av olika slag i kristna sammanhang.

Ett förhållningssätt till islam är det teologiskt-liberala. Då betraktas islam främst som en närstående grannreligion och man menar att det enbart finns en Gud. Muslimer ber då till samma Gud som den troende och man betonar inte muslimens behov av kristen omvändelse. Mission och evangelisation – att nå muslimer med evangeliet – blir då inte prioriterade frågor. En teologiskt-liberal person kan vara ivrig att ha goda relationer med muslimer och visa dem medmänsklighet, men har inte syftet att evangelisera bland dem.

Ett annat förhållningssätt är vad som skulle kunna betecknas som det kristet-evangelikala. Fokus är på evangeliets sanning och på Jesus som världens ende frälsare. För en person med ett sådant perspektiv är det angeläget att förkunna evangeliet och föra människor till tro på Kristus. Muslimer behöver bli frälsta och det blir viktigt att skapa goda relationer för att nå fram till muslimerna.

Muslimsk invandring innebär i sammanhanget en möjlighet för att muslimer ska få möjlighet att höra evangeliet. Att evangelisera och förkunna evangeliet i Afghanistan är livsfarligt – och nästintill omöjligt – men när afghaner kommer till Sverige får de en möjlighet att höra evangeliet. Att visa muslimer kärlek och skapa goda relationer till muslimer är centralt för en evangelikal kristen. Dels för att visa kristen medmänsklighet, men också för att nå muslimer med evangeliet. För en evangelikal kristen är islam en villolära som leder människor bort från en frälsande tro på Kristus.

Ett tredje perspektiv är religionsfriheten. Att värna om religionsfriheten borde vara viktigt för oss kristna. Annars sågar vi av den gren vi sitter på. Den kristne som värnar religionsfrihet tror inte på att göra Sverige mer kristet genom att politiskt begränsa inflytandet för andra religioner. Så länge inte religionen begränsar andras religionsfrihet eller andra viktiga mänskliga rättigheter väger religionsfriheten tungt.

Ett fjärde perspektiv är det islamkritiska perspektivet. Med ett sådant perspektiv granskar man religionen kritiskt och påpekar att islam är en religion som till exempel inte tillåter att någon muslim blir kristen. Man lyfter fram det faktum att det råder mycket begränsad religionsfrihet, brist på demokrati och brist på mänskliga rättigheter i muslimskt dominerade länder. De islamiseringsproblem – med till exempel sharialagar och hedersförtryck – som finns i vissa områden i större europeiska städer är man likaledes mycket kritisk till.

Det finns också ett femte perspektiv, och det handlar om att den kristna kyrkan i Sverige har en viktig uppgift i att värna om alla de muslimer i Sverige som konverterat till kristen tro. Frågor om islam behöver bedömas även utifrån vad som är rimligt för den här gruppen. Här blir det viktigt att värna om kristna konvertiters rättigheter. Många riskerar annars att bli utvisade till mycket osäkra förhållanden i sina hemländer.

När man ska ta ställning till konkreta frågor handlar det ofta om att kombinera dessa principer. För en evangelikal kristen blir det angeläget att tillämpa principerna 2–5, och göra avvägningar utifrån dessa principer i olika konkreta fall. Det handlar alltså om att kombinera en missionerande grundsyn med respekt för religionsfriheten, samtidigt som man vågar kritiskt analysera islam och islamifiering i västvärlden. Och samtidigt kombinera det med värnandet om de som konverterat från islam till kristen tro.

Så hur ska vi ställa oss i konkreta frågor då? Ja, när det gäller hur man som kristen ska förhålla sig till böneutrop borde princip fem vara avgörande, och den borde väga tyngre än religionsfrihetsargumentet. Vad gäller frågan om att tillåta muslimsk bön i en kristen kyrka, när man hyr ut till verksamhet som inkluderar muslimer, är flera av dessa principer aktuella. För en evangelikal kristen är islam en heresi och därför kan det knappast vara motiverat att tillåta muslimsk bön i en kristen kyrka. Det är inte heller ett uttryck för respekt för de konvertiter som har lämnat islam och börjat följa Jesus.

Vi behöver dock sansade diskussioner i kristenheten inför dessa utmanande frågor.

För en evangelikal kristen är islam en heresi och därför kan det knappast vara motiverat att tillåta muslimsk bön i en kristen kyrka.

KD:s fall från tydlighet till förvirring

Ledare Väljarnas val av parti avgörs främst av två faktorer: Antingen uppskattar man partiets ideologi och politiska förslag, eller också har man förtroende...

En riskfylld årstid för människans bästa vän

En halväten kryddig korv, giftiga alger och varma bilar. Sommaren är härlig, men kan också bli farlig för våra fyrfota vänner. Det här ska du som...