Överge inte visheten och den kommer att bevara dig. Älska den och den skall beskydda dig.
Ordspråksboken 4:6

Världen idag

Har ni någon plan?

Ledare · Publicerad 00:00, 16 jan 2019

Våra sju traditionella riksdagspartier är, med all rätt, överens om att minimera Sverigedemokraternas inflytande. Den nationalistiska ideologin som driver SD är farlig, vilket mer än väl bevisats i Europa under 1900-talet.

Den pågående regeringsbildningen syftar till just detta: att utestänga SD från inflytande. Socialdemokraterna, Centern och Liberalerna har varit beredda till mycket stora uppoffringar för att nå just det målet. Stefan Löfven accepterar borgerlig politik, medan Lööf och Björklund accepterar Alliansens död.

Om regeringsbildandet lyckas, innebär det kortsiktigt att SD:s inflytande minimeras. Men vad händer på sikt? I riksdagsvalet 2006 fick SD 2,93 procent av rösterna och stod utanför riksdagen. I valet 2010 fick de 5,7 procent av rösterna, i valet 2014 fick de 12,86 procent och nu senast i valet 2018 fick de 17,56 procent och blev riksdagens tredje största parti.

Det är en exempellös utveckling för ett politiskt parti i Sverige. Vad talar för att den utvecklingen nu bryts?

Grundfrågan måste vara varför nästan 18 procent av rösterna tillföll SD i senaste valet. Det är knappast för att en så stor andel av väljarna i Sverige är hårdföra nationalister. Snarare är majoriteten missnöjda socialdemokrater och moderater, som upplever att det politiska etablissemanget blundar för verkliga och viktiga samhällsproblem och ser ner på vanliga människors erfarenheter. Det är väljare som tidigare inte tänkt eller talat om sig själva som nationalister, men som nu uppfattar att SD är det parti som identifierat samhällsproblem som de andra partierna ignorerat.

Så drivs de i armarna på ett nationalistiskt parti. Väl där är risken stor att de gradvis också börjar anamma en nationalistisk ideologi.

Tyvärr talar ingenting för att en ny regering ledd av Stefan Löfven kommer att bryta den utvecklingen, eftersom det inte finns någon långsiktig plan för hur man ska lösa de samhällsproblem som utgör grogrunden för SD:s tillväxt.

Här är frågan som journalister borde jaga våra politiker med: Vad är den långsiktiga planen? Hur ska segregation, utanförskap, arbetslöshet, bidragsberoende och växande extremism bekämpas? Hur ska gängkriminaliteten, skjutandet och dödandet stoppas? Det räcker inte med drömmande politiker som hasplar ur sig till intet förpliktigande formuleringar, som: ”Nu måste vi se till att människor kommer i arbete”.

I januari 2017 passerade Sveriges befolkning tio-miljoner-strecket. Då kommenterade Nizar Chakkour, pressansvarig på Statistiska centralbyrån, situationen så här: ”När vi blev nio miljoner 2004 var prognosen att vi skulle bli tio miljoner först 2027” (Expressen 20/1, 2017).

Sveriges befolkning fortsätter att växa. Under 2018, fram till och med november månad, ökade befolkningen, enligt SCB, med 103 263 nya svenskar. Med den takten kommer vi att passera elva miljoner invånare redan inom ett decennium.

Vänsterdebattören Malcom Kyeyunes oro inför en sådan utveckling delas av många: ”Redan nu finns det inga pengar, inga lärare, inga bostäder, inga poliser, inga vårdplatser, inga dagis för att hantera denna ökning. Kanske är jag blind, men jag har än så länge inte sett en enda politiker som lagt fram någon plan för hur ett land som har allvarliga problem med att smälta en befolkning på tio miljoner ska klara av en befolkning på elva miljoner. Jag börjar faktiskt tro att en sådan plan helt enkelt inte finns” (GP 3/12, 2018).

I stället för att lägga allt fokus på att isolera SD behöver vi politiker som lägger fokus på den långsiktiga planen för hur de problem, som i väljarkårens ögon utgör SD:s existensberättigande, ska lösas.

I stället för att lägga allt fokus på att isolera SD behöver vi politiker som lägger fokus på den långsiktiga planen för hur de problem, som i väljarkårens ögon utgör SD:s existensberättigande, ska lösas.

Efter Strandhälls Orbán-attack – får brev från ungersk minister

Familjepolitik. Vi respekterar er politik – kan inte ni respektera vår? Det skriver Ungerns familjeminister till Sveriges socialförsäkringsminister Annika Strandhäll...

Tröttsam normbrytande propaganda i kulturen

Ledare Kanske var kulturens förfall det tydligaste tecknet på Romarrikets förestående undergång. När det som en gång varit en blomstrande antik kultur föll...