Som få har den tidigare sovjetledaren (åren 1985–91), den i tisdags avlidne Michail Gorbatjov (91), varit med att förändra det som är dagens Europa. Hans politiska och historiska betydelse för omdaningen av vår världsdel, under i huvudsak fredliga former, är gigantisk – och svår att underskatta.

I grunden var Gorbatjov en sovjetisk kommunist, inte en demokrat, men också en militär nedrustare genom flera tecknade kärnvapenavtal med USA:s president Ronald Reagan.

Ändå var det genom Gorbatjovs politiska attityd och reformer, baserade på de två ledorden glasnost (öppenhet och yttrandefrihet) och perestrojka (omstrukturering), som den gamla kommunistiska enpartistat han ville rycka upp kom att vittra sönder.

Detta skedde trots att han höll fast vid att det mångnationella Sovjetunionen skulle bestå, och att inte till exempel de baltiska folken eller Ukraina skulle återfå sin självständighet.

Det är en ödets ironi att det var antagonisten och efterträdaren Boris Jeltsin som genomförde det verk Gorbatjov banade vägen för, men aldrig önskade: Sovjetunionens upplösning på annandag jul 1991, ersatt av de 15 självständiga stater vi känner i dag.