Den rättfärdige gläder sig i Herren och flyr till honom, och alla som har ärliga hjärtan skattar sig lyckliga. 
Psaltaren 64:11

Världen idag

Att regeringen avvisar idén om surrogatmödraskap är välkommet och nödvändigt, menar Ruth Nordström i sin ledare. (Kvinnan på bilden har inget med texten att göra.) Foto: pixabay

Exploaterade kvinnokroppar och beställningsbara barn

Ledare · Publicerad 00:00, 5 feb 2018

Sverige bör inte tillåta surrogatmödraskap i den svenska sjukvården. Det beskedet lämnade biträdande justitieminister Heléne Fritzon till Sveriges radio Ekot förra veckan. Enligt Fritzon hade beslutet tagits av hänsyn ”både till kvinnan och barnet”.

Det är ett välkommet besked inför det kommande beslutet gällande nytt lagförslag på området. För fem år sedan meddelade en majoritet av Statens medicinsk-etiska råd (Smer) att de vill att altruistiskt surrogatmödraskap tillåts i Sverige.

Men debatten är inte över och påtryckningarna från olika politiska partier, lobbyorganisationer och intressegrupper lär fortsätta.

Surrogatmödraskap handlar i normalfallet om ett barnlöst par – homosexuellt eller heterosexuellt – som hyr en kvinna för att bli gravid och föda ett barn som juridiskt kommer att tillhöra det beställande paret.

För sex år sedan var jag med på ett seminarium i Europarådet på temat ”Surrogatmödraskap – ett brott mot mänskliga rättigheter”, där exempel på etiska dilemman som kan aktualiseras vid surrogatmödraskap presenterades. Vad händer om det beställande föräldraparet bestämmer att de vill ha en abort, om exempelvis det väntande barnet har ett handikapp? Ska surrogatmodern då pressas att göra abort? Liknande rättstvister har pågått i bland annat USA om liknande situationer.

Vad händer om surrogatmamman ändrar sig och i stället vill behålla barnet som hon anknutit till i flera månader? Vem ”äger” barnet, mamman eller paret som beställt barnet?

Vad händer om det beställande paret går i sär, ändrar sig och inte längre vill ha det beställda barnet? Vad händer om surrogatmodern vill göra abort och inte behålla barnet? Ska hon inte ha rätt till ”sin kropp” då? Eller hur var det nu med kvinnans rätt till sin kropp?

Och hur ska ersättningen för ett beställt surrogatbarn fastställas? I dag varierar priset på ett barn kraftigt beroende på vilket land barnet beställs ifrån och vilken hudfärg och genetisk uppsättning det har. I många fall är priset på ett barn mycket högre om det är en vit surrogatmamma än om surrogatmodern är mörk.

I ansökningsblanketterna får surrogatmödrar fylla i tiotals sidor med frågor kring allt ifrån sjukdomar i familjen, utbildningsnivå och utseende till sexualliv, musikaliska färdighet och religiös åsikt. Ett barn kan kosta 10–15 000 euro, men i vissa fall är det tio gånger dyrare och därför finns ”lågkostnads-surrogatbarn”, med surrogatmödrar som används i exempelvis Indien.

Hur ska man se på föräldraskapet när det ingår en spermadonator, en äggdonator, en eventuell make och maka till donatorerna, beställande moder/mödrar och beställande fader/fäder? Vilka rättigheter har surrogatmamman? Hon är den enda som blir helt exkluderad från föräldraskapet – trots att det är hon som i nio månader har burit barnet och sedan fött det.

Forskningen visar att barnet i magen i stor utsträckning påverkas av mamman som bär det, även om genetiska band saknas. Hur påverkas då barnet av att de starka psykologiska band som knyts under en graviditet mellan mamman och barnet plötsligt kapas av?

Kan man verkligen vara gravid och födande kvinna utan att vara mamma till barnet?

Rekryteringen av surrogatmödrar i de asiatiska länderna sker många gånger av människohandlare. Kvinnor kidnappas, våldtas, deras pass och värdehandlingar beslagtas och de hålls som fångar tills barnet är fött.

Surrogatmödraskap strider mot den grundläggande människovärdesprincipen eftersom det handlar om att använda en annan människa – ofta en fattig kvinna – som medel för sina egna mål.

Det strider dessutom mot internationella konventioner om mänskliga rättigheter, exempelvis artikel 21 i Europarådets konvention angående skydd av de mänskliga rättigheterna och människans värdighet med avseende på tillämpningen av biologi och medicin, som föreskriver att människokroppen och dess delar i sig inte får ge upphov till ekonomisk vinning.

Således är det viktigt att regeringen fortsätter på den ingångna linjen och säger nej till surrogatmödraskap i alla dess former.

Kan man verkligen vara gravid och födande kvinna utan att vara mamma till barnet?

Här ska barn och äldre samsas under samma tak

Huddinge. Huddinge kommun hänger på trenden att kombinera äldreboende och förskola i angränsande byggnader. –... måndag 25/10 08:00

Tårarna rann när hon hörde Guds ord

Missionsglimten Jag talade nyligen med våra partner i ett land i Centralasien som använder sociala medier för att... lördag 23/10 00:00

Guds spår i skapelsen är starkare än sekularisering

Ledare Ordet sekularisering kommer av latinets sæcularis, från vilket vi har det svenska ordet sekel.... lördag 23/10 00:00

Cementa och LKAB visar behov av reformerad miljöbalk

Ledare Minns du valrörelsen 2006? Centerpartiet under Maud Olofsson gick till val på att i... fredag 22/10 00:10

Bråket EU–Polen belyser värdekonflikt

Ledare Spänningen mellan EU och Polen har under veckan ökat ytterligare en nivå. I förra veckan slog polsk... fredag 22/10 00:00

Första judiska bröllopet i Bahrain på över 50 år

Gulfstaterna. Det var en stor helg för den judiska minoriteten i kungariket Bahrain när de nyligen kunde fira... söndag 24/10 10:00
Podcasts
Följ Världen idag i sociala medier