Att gasleveranserna från Ryssland åter kommit igång innebär en viss lättnad för Europas länder, som bävar inför vinterns påfrestningar. Men de är ännu så länge på en låg nivå och därtill osäkra. De europeiska lagren, som måste fyllas inom några månader för att klara vintern, ligger på en oroande låg nivå.
Värmeböljan i Europa minskar de redan oroande låga energilagren för kommande vinter. Höga temperaturer leder till ökad användning av kylsystem i offentliga och privata sammanhang. Det leder till snabbt stigande priser och risk för minskad tillgång inför vintern.
Det varma vädret och bristen på regn orsakar också andra problem. I Tyskland är vattennivån i Rehn så låg att transporter av kol till värmeverk försvåras, med effekt på den tyska ekonomin. Och i Frankrike har kärnkraftverk fått dra ner sedan kylvattentemperaturen blivit för hög. Frankrike som tidigare varit Europas främsta energiproducent måste nu importera energi. Även effekten från vind- och solkraft sjunker vid starka högtryck som de vi nu upplever.
Bristsituationen leder till slitningar mellan olika EU-länder. Vårt grannland Finland har befunnit sig i komplicerade förhandlingar med Tyskland, sedan det krisande gasföretaget Uniper bett tyska regeringen om ett jättestöd. Uniper ägs till största delen delen av det finska företaget Fortum – vars huvudägare är den finska staten! Konflikten löstes på fredagen då tyska regeringen meddelade att man går in med betydande stöd till Uniper. Om delar av notan även handlar hos de finska skattebetalarna återstår att se.
Hur Unipers jätteförlust uppstått är oklart, men det verkar osannolikt att den helt kan skyllas på neddragna gasleveranser. och ökade kostnader. Företaget vinstvarnade redan tidigt i våras, då gasen alltjämt flödade. Kostnaderna lär inte minska utan öka, i slutändan lär de bli konsumenterna som får bära kostnaderna.
Krissituationen visar att ägarförhållandena i energisektorn är allt annat än betryggande, de verkar till stora delar stå utanför samhällelig insyn och kontroll. Ständiga ägarbyten, korsvisa äganden och oklara ägareförhållanden kännetecknar branschen. Till exempel är ägarförhållandena i e.on svåröverskådliga. Den tyska energikoncernen som bildades när två statliga energibolag privatiserades ägs nu av fonder.
Anmärkningsvärt är att information om det allvarliga läget knappast nått de europeiska medborgare som kommer att beröras. De lever i tron att det gäller att överleva sommarens värmebölja, men är knappast medvetna om vilka problem som kan vänta. Krisplaner utarbetas nu, till exempel i Tyskland där värmeutrymmen för frysande medborgare förbereds. Men det handlar inte bara om att överleva vinterns kyla. Med kraftigt minskad energitillgång kommer stigande priser och ekonomiska svårigheter. Livsmedel och andra förnödenheter kommer att bli dyrare. Offentlig verksamhet som skolor och vårdinrättningar kan komma att drabbas. Industri och företag kommer att stå inför rusande driftskostnader.
Europa måste förbereda sig på en lång och svår vinter. Det är dags att informera medborgarna och ge dem möjlighet att delta i förberedelserna på egen och lokal nivå. Nöden är som bekant uppfinningarnas moder och enskilda kan göra mycket. Men om kunskapen om krisläget saknas går viktiga insatser förlorade.