Stor frid har de som älskar din undervisning, inget kan få dem på fall.
Psaltaren 119:165

Världen idag

På sikt riskerar vi få se ett EU med beskattningsrätt och med allt fler beslut som flyttas från medlemsländerna och hamnar i Bryssel, skriver Stefan Gustavsson. Foto: Jessica Gow/TT

Dags att utvärdera EU-medlemskapet

Ledare · Publicerad 00:00, 29 jul 2020

Vid folkomröstningen om EU 1994 fanns det viktiga argument på båda sidor i debatten. Bland de främsta argumenten på ja-sidan fanns de som gäller fred och frihet. Med murens fall och Sovjetunionens kollaps öppnade sig för första gången möjligheten till fred, demokrati och religionsfrihet för hela Europa. Det var en unik möjlighet som bäst kunde tas tillvara genom samarbete.

Åren har gått och samtalet kring EU har varit slumrande och någon verklig utvärdering av medlemskapet har inte gjorts. Förhoppningsvis kan sommarens uppgörelse mellan EU:s medlemsländer om en ny långtidsbudget och en coronafond för att stödja unionens värst drabbade nationer väcka liv i EU-debatten igen. 

Det kan förvisso tyckas ekonomiskt rationellt att EU hjälper konkursmässiga länder som Italien och skyddar dem från undergång. En finansiell härdsmälta i en så stor ekonomi som Italien skulle, menar många experter, kunna dra med sig hela EU i fallet. Kritiken har i stället riktats mot sättet som hjälpen ges på, genom gåvor i stället för genom lån. Länder som i decennier misskött sin ekonomi kommer att bäras av de skötsamma ländernas befolkningar. Det ger knappast incitament för de ansvarslösa länderna att plötsligt börja praktisera budgetdisciplin.

Kritiker menar att detta också öppnar vägen för EU att utvecklas i riktning mot ett Europas förenade stater. På sikt riskerar vi få se ett EU med beskattningsrätt och med allt fler beslut som flyttas från medlemsländerna och hamnar i Bryssel. 

Därmed är det vi ser i dag en bekräftelse av nej-sidans främsta argument i EU-valet 1994. Makten flyttas från de nationella parlamenten upp till EU-nivån. Men den nivån har inte samma demokratiska ansvarsutkrävande som de nationella parlamenten har. Medlemsländernas befolkningar kan därför på sikt förlora inflytande över utvecklingen i sina egna länder.

Det svenska EU-valet 1994 var jämt. Ja-sidan vann med 52,3 procent mot nej-sidans 46,8 procent. Gradvis har EU sedan fått större acceptans och de politiska partierna har i allt väsentligt accepterat Sveriges EU-medlemskap och valt att hellre påverka EU än att diskutera medlemskapet fördelar och nackdelar.

Här finns en påtaglig ironi: Samtidigt som nej-sidans argument i verkligheten har visat sig ha tyngd så har dess röster i debatten gradvis tystnat.

Oavsett hur man röstade 1994 – om man hade rösträtt då – och oavsett hur man i dag tänker om EU så är det väsentligt att vi får igång ett seriöst samtal om EU och framtiden. Läget 2020 är annorlunda än 1994. Vi har tjugofem års erfarenhet av EU-medlemskap och ingen behöver gissa vad ett sådant innebär. I dag går det utmärkt att utvärdera. Samtidigt tar EU nu steg i en ny riktning som kommer att få påtagliga följder, inte minst för små medlemsländer som Sverige.

Det handlar om stora och svåra frågor som varken ur ett principiellt kristet perspektiv eller ur ett praktiskt politiskt perspektiv har enkla eller självklara svar. Just därför behöver vi en öppen och ingående debatt om frågorna. För både EU och Sverige är det mycket som står på spel.

Läget 2020 är annorlunda än 1994. Vi har tjugofem års erfarenhet av EU och ingen behöver gissa vad ett sådant innebär. Idag går det att utvärdera.

Vikten av ordningar kring det profetiska

Ledare Med anledning av SVT:s Uppdrag gransknings serie om Knutby har en intensiv debatt förts om vilka... torsdag 6/8 00:00

Vilka fallna mantlar ligger i dag på vår egen kontinent?

Ledarkrönika En berättelse från det Gamla testamentet har levt länge i mitt hjärta. En historia om två män – en... torsdag 6/8 00:00

Sol-Britt och Bengt Sundberg

Diamantbröllop. Den 6 augusti 1960 lovade Sol-Britt och Bengt Sundberg att älska varandra i nöd och lust. 60 år...