Orkanen Irma har fullbordat sin väg av förödelse över Karibien och sydöstra USA. Orkanen tog en väg där de folktätaste delarna av Florida kom undan väderangreppet bättre än de värsta farhågorna. Inom någon vecka kommer nedfallna träd, vägskyltar och lyftkranar att vara uppstädade, och elektricitet och annan infrastruktur kommer att vara i gång igen som vanligt. Men Irmas framfart väcker frågor som kommer att hänga kvar längre än så.
Det kan inte slås fast om just den här orkanen var direkt orsakad av människans utsläpp av växthusgaser. Det vi vet med säkerhet är att sensommaren 2017 är vädermässigt exceptionell. Så långt tillbaka som vi har tillförlitlig statistik har aldrig tidigare två orkaner av sådan styrka som Harvey och Irma slagit in över USA samma år. Aldrig tidigare har heller tre olika orkaner härjat samtidigt i Atlanten, så som skett den senaste veckan med Irma, Katia och José, vars fortsatta bana ännu är osäker.
Frågan är inte om en genomgripande förändring sker med jordens klimat och vädersystem i våra dagar. Frågan är hur allvarlig förändringen kommer att bli. Jordens medeltemperatur höjs långsamt men säkert; ismassor i Arktis och Antarktis brister och krymper. De flesta forskare menar att klimatförändringen i huvudsak beror på mänsklig påverkan; andra menar att förändringen skulle kunna bero på andra, fristående faktorer.
Alla de vars hem har förstörts av orkanvindar eller översvämning frågar dock inte främst varför vädret har förändrats. Dessa människors huvudfråga är var de ska finna ett hem i vinter. Kommer de populära turistmetropolerna där Irma har härjat att vara beboeliga i en framtid när orkanerna knappast kommer att minska i antal och styrka, utan snarare öka?
Samtidigt möter människan fler hot från naturen. De senaste dagarnas orkaner ackompanjerades av en stark jordbävning utanför Mexicos kust. Som Paulus skriver ser vi i dag hur hela skapelsen suckar och våndas, och längtar efter befrielse. Människan skapades i en lustgård, men något i naturen tycks ha hamnat i olag. Inte minst syns det i vädersituationen, där vi ena veckan hör om dödsbringande värmeböljor i Sydeuropa, och strax därefter ursinniga orkaner i Amerika.
Jesus förutsade att i tidens avslutning kommer människorna att”gripas av ångest och stå rådlösa vid havets och vågornas dån”. Det är ord som kunde vara direkt tagna från USA:s nyhetsstationer i september 2017.
Samtidigt är det intressant vilka reaktioner ett så mäktigt oväder som Irma väcker. ”Människor frågar mig vad de ska göra”, berättade Floridas guvernör Rick Scott i måndags. ”Det första jag svarar dem är: ’Be. Be för människorna i Florida.’”
Varken bedjarna eller guvernör Scott avsåg nog sådana böner som ett slags fromt alternativ till praktisk hjälp, men signalen var viktig. Vissa försöker måla upp en tudelning där man antingen arbetar för Guds rike eller arbetar för miljön. Det är en felaktig uppdelning, som saknar stöd i Bibeln. Tvärtom är ett av de allra första bud som Gud ger människan att förvalta och vårda skapelsen.
Ett aktivt arbete för människor och miljö kan mycket väl inledas med att människor aktivt söker Gud och hans vilja. Förre vicepresidenten Al Gores dokumentärfilm ”En obekväm sanning” som handlar om klimatproblematiken, satte ett stort fokus på varningstecknen från orkanen Katrina 2005. Hans film avslutas med rådet: ”Du som ber: Be. Och medan du ber, rör på fötterna.” En sådan sund balans av ora et labora kan vara det bästa gensvaret efter orkanen Irma, både på kort och lång sikt.