Han har kommit och förkunnat frid för er som var långt borta och frid för dem som var nära.
Efesierbrevet 2:17

Världen idag

I Sverige har multikulturalism som ideologi blivit ett hett debattämne under 2010-talet av flera skäl. Den stora invandringen har skapat helt nya kulturella situationer i ett land som präglats av en lång historia av långtgående homogenitet och enhetskultur. (Bild från Rosengård, Malmö.) Foto: Mikael Good

Hur kan vi tillsammans bygga ett gemensamt Sverige?

”Multikulturalism” kan förstås som en ideologi och en politisk vision, men begreppet kan också förstås som ett historiskt framvuxet fenomen, som innebär att folkslag med olika religioner och kulturella uttryckssätt lever sida vid sida i ett samhälle, skriver Torbjörn Aronson.

Kulturserie · Publicerad 00:00, 25 maj 2021

”Multikulturalism” är ett begrepp som varit i svängning i flera decennier nu. I Sverige har debatten om multikulturalism blossat upp på senare tid tillsammans med diskussionen om så kallade ”utsatta områden”, islamism och kriminella subkulturer.

Varifrån kommer begreppet och hur kan det hanteras i relation till olika aktuella frågor?

Multikulturalism används ofta i flera olika betydelser och många gånger finns terminologiska missförstånd i debatter och diskussioner, där debattörer använder samma ord men menar olika saker.

Ett sätt att skapa någorlunda klarhet är naturligtvis att definiera och tydliggöra sina begrepp, det vill säga det som avses när ord som ”multikulturalism” och ”multikulturella samhällen” används.

För det första kan med begreppet multikulturalism avses en ideologi som innebär att äldre kulturella särdrag kommer att försvinna och uppgå i nya kulturella synteser.

Det kommunistiska Sovjetunionen bejakade en form av multikulturalistisk ideologi under det kommunistiska paradigmet. Olika folks kulturella särdrag kunde få stöd att utvecklas och uttryckas, men alla former av religion och nationellt självbestämmande motarbetades och undertrycktes. Det var en multikulturalism på kommunismens villkor.

Från 1990-talet och framåt har Europeiska unionen blivit ett statsbygge i Europa, där multikulturalism som ideologi har fått ny aktualitet. Här är tanken att de äldre europeiska kulturnationernas särdrag undan för undan kommer att försvagas och försvinna och sedan ersättas av ett Europas förenta stater med en ny form av multikultur.

Efterhand har optimismen kring EU falnat, liksom framtida multikulturella EU-visioner.

I Sverige har multikulturalism som ideologi blivit ett hett debattämne under 2010-talet av flera skäl. Den stora invandringen har skapat helt nya kulturella situationer i ett land som präglats av en lång historia av långtgående homogenitet och enhetskultur. Det finns också starka intersektionella idéer och liberala idéströmningar som i princip förnekar förekomsten av en svensk kultur (!).

Reaktionen mot invandringspolitikens problematiska konsekvenser, liksom mot liberala och intersektionalistiska idéer, har samtidigt varit stark och bidragit till att Sverigedemokraterna blivit ett ledande oppositionsparti, med över 20 procents stöd av befolkningen.

Multikulturalism kan således förstås som en ideologi och en politisk vision, men begreppet kan också förstås som ett historiskt framvuxet fenomen, som innebär att folkslag med olika religioner och kulturella uttryckssätt lever sida vid sida i ett samhälle.

Det sistnämnda är ett fenomen som alltid har funnits och det finns naturligtvis förutsättningar för att detta ska kunna fungera på ett fredligt och bra sätt.

Här är egentligen ”kulturell pluralism” det begrepp som bör användas, eftersom det handlar om en situation i ett samhälle som präglas av flera kulturer som lever sida vid sida. Det behöver inte ha någon som helst koppling till någon ”multikulturalistisk” ideologi eller politisk vision.

En tredje dimension i diskussionen om multikulturalism rör stat och rättsordning. En stat kan via lagstiftning skapa kulturella särrättigheter för olika folkslag för att de ska kunna bevara och föra vidare sin historiska kultur. I Sverige har vi under 2000-talet fått en lagstiftning till skydd för de fyra historiska minoriteterna i det svenska samhället: samer, judar, finnar och romer (inklusive resandefolket).

Det finns andra inslag i den svenska rättsordningen som infördes under 1970-talet och som är mer påverkade av en slags socialistisk multikulturalism. Det handlar om bidrag till invandrarföreningars kulturverksamhet, rätten till hemspråksundervisning i grundskolan, rätt till tolkhjälp i olika situationer, och kommunal rösträtt även om man inte är medborgare i Sverige.

Denna typ av multikulturalistiska inslag har kritiserats och blivit mer och mer ifrågasatta under det senaste decenniet, inte minst på grund av kostnadsökningarna som skett genom den stora invandringen från 2015 och framåt, och även genom förekomsten av växande islamistiska miljöer. De sistnämnda har kunnat få sin verksamhet understödd genom olika typer av kommunala och statliga bidrag.

Fotnot: Se Hotspots program med Torbjörn Aronson och Stefan Gustavsson om det multikulturella samhället på varldenidagplay.se

[I EU] är tanken att de äldre europeiska kulturnationernas särdrag undan för undan kommer att försvagas och försvinna och sedan ersättas av ett Europas förenta stater med en ny form av multikultur.

Östgötar ska få höra om Jesus

Evangelisation. För tredje året i rad anordnar organisationen Open Air Campaigners (OAC) nästa vecka ett... torsdag 11/8 00:00

Saklig ideologisk debatt behövs inför valet

Ledare I dag är det exakt en månad kvar till valet. De gångna fyra årens rikspolitik har främst känts som... torsdag 11/8 00:20

Gärna avskaffade bidrag – men först avdragsrätt

Ledare Världen idag har rapporterat att samfunden fortsatt vill söka statsbidrag även om staten inför... torsdag 11/8 00:00

Låt oss ivrigt söka vinna Andens gåvor

Krönikor Måndag morgon i Kenya. Huvuduppdraget med kampanj och kvinnokonferens var avklarat. Människor hade... torsdag 11/8 00:00
E-tidning
Under perioden 20 juni–19 augusti är kundtjänst endast öppen vardagar kl 10–12.
Magasin
Senaste avsnitten:
Följ Världen idag i sociala medier