Innan bergen blev till och du skapade jorden och världen, från evighet till evighet är du, Gud.
Psaltaren 90:2

Världen idag

Den lutherska socialetiken formade svensk mentalitet

Manfred Björkquist lanserade på 1910-talet en kristen folkhemstanke, vilken innebar att kyrkan skulle spela en förenande roll och bana väg för goda relationer mellan arbetstagare och arbetsgivare utan att staten behövde lägga sig i.

Detta förhållningssätt blev genom Saltsjöbadsavtalen 1938 utgångspunkten för ”den svenska modellen”, som fortfarande präglar svensk arbetsmarknad, skriver Torbjörn Aronson

Kulturserie · Publicerad 00:00, 10 mar 2021

Från 1500-talet till slutet av 1800-talet spelade luthersk socialetik en fundamental roll för det svenska samhällsbygget. Arvet från den lutherska socialetiken präglar fortfarande Sverige, men i dag är det relativt få svenskar som känner till denna viktiga del av vårt förflutna.

För den som är intresserad av konservativ politik i dagens Sverige behöver luthersk socialetik finnas som en viktig referens, eftersom den fortfarande påverkar svensk mentalitet.

Luthers socialetik brukar delas i tvåregementsläran och treståndsläran. Tvåregementsläran innebar att Gud styrde samhället på två sätt: genom överheten och genom Ordet. Genom överheten fanns lag och ordning, vilka ställde människor inför kravet att respektera varandra och göra gott mot varandra. Överheten var inte bara staten utan fanns överallt där människor hade någon form av myndighetsposition.

En viktig följd av tvåregementsläran blev den laglydnad och vördnad för överhetens bud som präglat, och fortfarande präglar, Sverige. Tvåregementsläran har haft en anti­revolutionär, konserverande och stabiliserande påverkan på Sverige och övriga norra Europa.

Genom Ordets förkunnelse, som var kyrkans uppgift, förkunnades evan­geliet som förmedlade syndernas förlåtelse. Genom att syndernas förlåtelse togs emot genom tron blev nåden verksam i människors liv och ledde till goda gärningar, som långt överträffar det som lagen krävde.

Treståndsläran, eller hustavlan, som den också kallades, hade sina rötter i Luthers katekeser och pastoralbreven i Nya testamentet. Den innebar att alla människor tillhörde tre gemenskaper: hushållet, kyrkan och staten. De tre gemenskaperna representerade olika sidor av samhällslivet: ekonomi- och familjeliv, gudstjänst- och församlingsliv, politik, rättsväsende och offentlig förvaltning. Där hade alla människor sina givna funktioner.

Den kristne, som var rättfärdiggjord genom tron på Kristus, var i dessa funktioner kallad att tjäna sina medmänniskor.

I kyrkan var prästen lärare och församlingsborna åhörare. Vid husandakten var husbonden lärare och hushållets olika medlemmar åhörare. Dopundervisningen förmedlades i hemmen och då fungerade ofta husmodern som lärare medan barn och tjänstefolk var åhörare.

I verkligheten fungerade de sociala relationerna naturligtvis inte alltid på detta sätt och det finns olika uppfattningar i vad mån treståndsläran faktiskt präglat beteenden. Men som dominerande socialetik var den aldrig på allvar ifrågasätt.

Under senare delen av 1800-talet vitaliserades treståndsläran genom lundahögkyrkligheten, som var den kyrkliga rörelse som då fick ett starkt inflytande i Svenska kyrkan.

Vitaliseringen skedde i samband med de utmaningar som kom genom industrialisering och genom folkväckelsen. Det ledde till att även de icke-prästvigda kunde inta en mer aktiv roll i kyrkan, i dess gudstjänst- och församlingsliv, och att kyrkan skulle ta diakonala initiativ när sociala problem uppstod och inte överlåta allt sådant till staten.

Biskoparna och rikdsdagsmännen Gottfrid Billing (1841–1925) och Anton Niklas Sundberg (1818–1900) var de två mest kända företrädarna för lundahögkyrkligheten och för Svenska kyrkan i slutet av 1800-talet. Båda satt i första kammaren och tillhörde dess högergrupper. De gick till angrepp på socialistiska idéer och försvarade självförsörjning genom arbete och privat äganderätt.

Arbetslinjen är en långsiktig frukt av den lutherska socialetiken.

På sitt sätt fördes treståndsläran också vidare genom Manfred Björkquist (1884–1985) och ungkyrkorörelsen under 1910- och 1920-talen.

Björkquist lanserade en kristen folkhemstanke, vilken innebar att kyrkan skulle spela en förenande roll och bana väg för goda relationer mellan arbetstagare och arbetsgivare utan att staten behövde lägga sig i.

Detta förhållningssätt blev genom Saltsjöbadsavtalen 1938 utgångspunkten för ”den svenska modellen”, som fortfarande präglar svensk arbetsmarknad.

Treståndslärans betoning av kvinnors roll för vård och undervisning lever också vidare i den starka kvinnliga dominansen inom vård-, omsorg- och undervisningsyrken. Den procentuella andelen kvinnor bland de anställda inom barnomsorgen ligger vanligtvis över 95 procent.

Fotnot: Se Hotspots program med Torbjörn Aronson om konservatismen här

En viktig följd av tvåregementsläran blev den laglydnad och vördnad för överhetens bud som präglat, och fortfarande präglar, Sverige.

Krisen kan vitalisera demokratin och öppna nya regeringsalternativ

Ledare Måndagens omröstning i kammaren ställer Sverige inför en ny politisk kris. Det är långt ifrån en... tisdag 22/6 00:10

Är du förberedd på att du kan komma att bli olaglig?

Gästkrönika Är du förberedd på att du kan komma att bli olaglig? Trots att det inte är något du strävar efter... tisdag 22/6 00:00

Stefan Löfven sonderar för ny regering

Misstroendeomröstningen. Statsminister Stefan Löfven (S) väntar med besked om det ska bli extraval eller inte. Han ska först... måndag 21/6 14:51
E-tidning
Senaste magasinen
Senaste avsnitten:
Följ Världen idag i sociala medier