Men var nu starka och låt inte modet falla, för ert arbete ska få sin lön.
2 Krönikeboken 15:7

Världen idag

Växjöbiskopen Esaias Tegnér – var han ens en kristen?

Kultur · Publicerad 00:00, 21 okt 2020

Det finns två kända statyer av Esaias Tegnér. Den första står i Lund – skalden står med pennan i hand och väntar på inspirationen. Den andra är utanför domkyrkan i Växjö – skalden, nu biskop, sitter ner, kanske inför ett sammanträde i domkapitlet. Vem är han egentligen?

För några år sedan utgav Tegnérsamfundet hans predikningar i kyrkliga tal i två band. Det var lysande svenska – naturligtvis – det hade många av äkthetens tecken, han kunde till och med vara själavårdande, som när hans vän C I Heurlin skulle installeras som kyrkoherde.

Och samtidigt kunde han i sina privata brev framstå som en ifrågasättare av det mest centrala i den kristna tron. Det är denna ambivalens som professor Sten Hidal vill undersöka med sin bok Tegnér och kristendomen (Artos).

Titeln är välvald. För Tegnér handlade den kristna tron i hög grad om en åskådning snarare än en personlig relation. Sten Hidal pekar också på en viktig, sällan uppmärksammad faktor i sammanhanget, och det är platonismen.

Tegnér var professor i grekiska och det låg i tiden att man läste Platon. För Platon är den materiella tillvaron ett främlingsland, hemma är vi egentligen bara i idéernas värld. Att vi nu lever med materiella kroppar kunde rentav förstås som en landsförvisning eller ett syndafall.

Detta är mycket långt borta från Bibelns verklighet, där hela skapelsen är god och den stora segern är kroppens uppståndelse. Platonismen gjorde att Tegnér hade svårt att ta till sig det mest centrala i den kristna tron.

Sten Hidal använder Trosbekännelsen som sökmönster och finner då att Tegnér visserligen kan tala om Fadern, Sonen och Anden, men på ett sätt som ligger i utkanten av Bibelns och katekesens konkretion.

Det som mest väcker frågor är givetvis de ofta raljerande och anstötliga uttryck om tron som Tegnér använder i sina brev. Han hade aldrig studerat teologi men läst in sig på den tidens populära radikala teologer, som han gärna tog till sig, med amatörens lättvindiga självsäkerhet. Var det detta som var den verklige Tegnér?

Hur var det då med de högtidliga och ofta gripande predikningarna och talen? Sten Hidals svar är att han sade vad han förväntades säga.

Det finns också andra svar. Ett av dem finns i hans ambivalens. Om man jämför dikterna ”Skaldens morgonpsalm” och ”Mjältsjukan” framträder den övertydligt.

En tredje förklaring kan kallas diktarens dilemma. Den verklige diktaren har en förmåga att identifiera sig med sina gestalter, som gör att han träder ut ur sig själv och blir det han diktar. Ibsen fick en gång frågan vilken av hans gestalter som är han själv. Han svarade: ”Solveig, det er jeg, det!” Han kunde med lika rätt svarat att han var Peer Gynt.

Det kan ha varit så med Tegnér. Han sade inte bara vad han förväntades säga, han levde sig så in i biskopsrollen att han i den stunden verkligen var biskopen.

Men var Tegnér alls kristen? Sten Hidal svarar: ”Ja, med tveksamhet ja.”

För Tegnér handlade den kristna tron i hög grad om en åskådning snarare än en personlig relation.

Litteratur

Författare: Sten Hidal
Titel: Tegnér och kristendomen
Förlag: Artos förlag

Esaias Tegnér (1782–1846)

• Esaias Tegnér är en av landets allra främsta författare någonsin och Sveriges mest kände diktare internationellt.

• Han skrev främst lyrik.

• Tegnérs mest kända dikt, ”Det eviga”, läses varje nyår i Sveriges radio.

• Tegnér var professor i grekiska i Lund, där han också läste teologi och senare blev prästvigd.

• 1818 valdes han in som en av de arton i Svenska akademien.

• 1824 blev Tegnér utnämnd till biskop i Växjö.

• 1825 publicerades diktverket Frithiofs saga som trycktes i 60 upplagor fram till sekelskiftet.

Internt tryck får SD-topp att backa från abortfråga

Politik. Sverigedemokraten Björn Söder återkallar sin riksdagsfråga där han skrev att 42 miljoner ofödda... lördag 23/1 12:00

Pulka-debatt avslöjar en ny syn på döden

Ledare Vår syn på livet formar vår syn på döden. Allteftersom den sekulära individualismen tar över som... lördag 23/1 00:00
E-tidning
Senaste magasinen
Följ Världen idag i sociala medier