På Gud, vars ord jag prisar, på Gud litar jag och fruktar inte.Vad kan människor göra mig?
Psaltaren 56:5

Världen idag

Kungen pekar på det kristna hoppet för Sveriges folk

På Palmsöndagen 2020 talade kung Carl XVI Gustaf till den svenska nationen i ett tv-sänt tal i pandemins inledning inför det årets påskfirande. Kungen tvekade inte att upplysa om denna stora kristna högtids budskap. Det skriver Lennart Sacrédeus med anledning av att Carl Gustaf på Valborgsmässoafton firar sin 75-årsdag.

Kultur · Publicerad 07:00, 30 apr 2021

När Hans Majestät Konungen Carl XVI Gustaf i morgon, val­borgs­mässo­afton, firar sin 75-årsdag, är det också en kristen make, far, morfar och farfar vi svenska folket firar, som vår regent och statschef – en man som medvetet vill medverka till att den kristna tron fortsätter att prägla medborgarnas liv i kungariket Sverige.  

Kungens egen önskan inför högtidsdagen är att de som vill skänka en födelsedagsgåva till honom ger ett bidrag till stadsmissionerna runt om i landet – med andra ord det kristna sociala arbetet i Eskilstuna, Göteborg, Kalmar, Linköping, Skåne, Stockholm, Umeå, Uppsala, Västerås och Örebro. Detta eftersom deras verksamhet ligger vårt lands monark varmt om hjärtat.

Att tiden går fort påminns vi ofta om. Ingen annan svensk kung har suttit så länge på den svenska tronen som denne 75-åring (som dessutom fullföljt två Vasalopp). Det närmar sig nämligen ett halvt sekel – att jämföras med kungens farfars far, Gustav V, som satt 43 år på tronen (perioden 1907–50).

Vi är fortfarande många som har minnesbilderna kvar från när en ung, ogift och (på goda skäl) en aning osäker 27-åring tillträdde den 15 september 1973, efter sin farfar Gustav VI Adolfs bortgång i en ålder av nästan 91 år. I dag är Carl XVI Gustaf den femte längst regerande i världen, tillika den tredje i den demokratiska västvärlden – näst efter drottning Elizabeth II av Storbritannien (tillträde 1952) och kusinen drottning Margrethe II av Danmark (tillträde 1972).

På ettårsdagen av covid-19-pandemins första dödsfall i Sverige inbjöd kungen och drottning Silvia till en tv-sänd minnes- och förbönsgudstjänst i Drottningholms slottskapell. Kungaparet tände då ljus och deltog i bönerna inför de omkring 600 000 tv-tittarna, detta som en tydlig markering att i tron på Gud Skaparen finns en särskild tröst och kraftkälla för nuet och framtiden att hämta.

Förra våren på palmsöndagen berörde Carl XVI Gustaf den svenska nationen i ett tv-sänt tal i pandemins inledning, då han lyfte fram den speciella stillhet som rådde i landet under Stilla veckan inför påskfirandet. Han tvekade inte att nämna att många normalt går i kyrkan under påsken, och valde att upplysa om denna stora kristna högtids budskap: en lång och mödosam vandring, vilken mynnar ut i att ljuset segrar till slut – och att vi därför åter kan känna hopp.

Utifrån vetskapen om att alla kommer att minnas den här svåra tiden önskade kungen väcka människors andlighet, rättskänsla, plikt och samvete, ja, kristna dygder, när han ställde frågan om vi alla tänkte på våra medmänniskor eller satte oss själva i första rummet:

– De val vi gör i dag ska vi leva med – länge, påminde kungen.

För snart 45 år sedan, den 19 juni 1976, valde kungen att gifta sig med en troende kvinna, Silvia Sommerlath, för att de tillsammans skulle skapa ett kristet hem och familj. Drottning Silvia tog senare initiativ till att ge ut Victorias bönbok, och kronprinssan tog ännu senare, i samma anda, initivativet att ge ut Estelles bönbok.

Dessa båda initiativ utgör ett budskap till svenska folket: glöm inte bort det kristna hemmets och familjens eget andaktsliv. 

– För mig är bönen ett sätt att tala om det som finns i mitt hjärta, som är svårt, formulerade sig drottning Silvia 2010 i SVT Kunskapskanalens ”En bok, en författare”.

Där talade hon om aftonbönen som ett viktigt andrum, för att summera dagen och möta Gud i bön – en stund hon alltid velat vårda och föra vidare till sina egna barn och barnbarn.

– I dag går allt så fort. För mig är det viktigt att ge barnen den stunden av trygghet och gemenskap, sade hon.

Även på ett annat sätt  inom det andliga området agerade kungen, med påfallande mod och uthållighet, när han runt millennieskiftet gick emot ett politiskt utredningsförslag om att avlägsna kravet på att den svenska statschefen ska vara en troende kristen människa såsom medlem i den evangelisk-lutherska Svenska kyrkan. 

Beskedet till den socialdemokratiska regeringen och dåvarande statsministern Göran Persson var att kungen, för landets och kungahusets sammanhållnings skull, inte var beredd att ta bort detta så historiskt starkt förankrade andliga hem, om tilliten till en treenig Gud.

Statsministern och regeringen visade hänsyn och böjde sig för kungens önskan. Kungen och hans familj visade här tydligt var de står andligt.

Detsamma gjorde man också genom kungaparets telegram som lästes upp vid en av de stora Jesus­mani­festationer som under några år genomfördes i Kungs­träd­gården. Kungaparet valde också att närvara när den svenska pingströrelsen firade sitt hundraårsjubileum i Nyhem utanför Mullsjö 2007, och genom åren har det funnits många kristna inspel i de årliga jultalen till svenska folket.

Stora delar av kungafamiljen firar gudstjänst med riksdagsledamöterna vid riksmötets årliga öppnande i september, likaså deltar man i nationalhelgedomen Uppsala domkyrka vid biskopsvigningar eller kyrkomötets öppnande.

De kyrkliga handlingarna och gudstjänsterna, som dop, konfirmation, kristen vigsel och begravning, är en självklar del av vår jubilerande kungs och hans familjs andliga identitet och trostillhörighet.

Vår nu 75-årige monark är väl medveten om att svåra tider alltid kommer – då kontinuitet och stabilitet, det traditionella, hävdvunna, nedärva, kristna och familjenära personliga framstår som oerhört viktiga, ja, närmast oundgängliga och omistliga.

Därför förstärks en demokrati som den svenska genom att också vara en konstitutionell monarki. Tanken är nämligen att de självklara demokratiska principerna om allmänna, fria, regelbundna och hemliga val med lika rösträtt behöver en extra moralisk, historisk och andlig förstärkning – ett extra försvar – när läget i ett land är extra oroligt, svårt och allvarligt.

Det är då, just då, det svenska folket inser att kungens eller drottningens ord och budskap ger en extra tyngd och ett djup som de folkvalda partiföreträdarna, med sina politiska motsättningar, inte alltid riktigt kan nå upp till.

Därför finns också de konstitutionella monarkierna kvar i ett antal europeiska länder. Deras närvaro, historiska tyngd, levande andliga kristna arv samt samlande roll, över partipolitikens splittring och angrepp, visar också vad de står för, ja, vårdar – och förklarar varför vi behöver vi dem. 

Allt detta är starka skäl till varför många väljer att hylla, och be för, vår kung, monark och statschef Carl XVI Gustaf på hans 75-årsdag, denna valborgsmässoafton 2021.

De val vi gör i dag ska vi leva med – länge.
För mig är bönen ett sätt att tala om det som finns i mitt hjärta, som är svårt.

Skadligt när Försäkringskassan och 1177 manipulerar språket

Ledare 1177 Vårdguiden är ”invånarnas samlade ingång till den offentliga hälso- och sjukvården” och drivs... onsdag 12/5 00:10

Israelambassadör: Vänstern bidrar till judehatet

Antisemitism. Både det importerade hatet från Mellanöstern och den tradition av hat, uppvigling och fientlighet... torsdag 13/5 09:00
E-tidning
Senaste magasinen
Senaste avsnitten:
Följ Världen idag i sociala medier