Tidigt på morgonen när familjen fortfarande sover brukar Rebecka Fredriksson smyga upp och sätta sig vid datorn. Då formulerar hon till text de tankar som formats inne i hennes huvud.

– Familjen älskar att vakna till ljudet av tangentbordet som smattrar. Den bästa skrivtiden är på lördagsmorgnar när familjen sover länge. Det är en fördel med att ha tonåringar. De sover ju gärna länge, säger hon och skrattar.

Utan familjens stöttning hade det nog inte blivit några böcker. Men de är hennes sanna supportrar.

Drömmen har alltid varit att en dag bli författare. Rebecka lärde sig att både läsa och skriva tidigt och skrev egna små berättelser redan innan hon hade börjat skolan. 

Som vuxen utbildade hon sig först till journalist och arbetade som det i några år innan hon sadlade om och blev studie- och yrkesvägledare. När hon var trettio år började hon så att skriva på sin första bok, en ungdomsroman. Några år senare blev det en biografi om en kvinnlig missionär från Vimmerbytrakten. 

När skrivsuget vaknade igen för några år sedan gav hon sig på en helt ny genre. Nu ville hon skriva en historisk roman.

– Det började egentligen med att jag ville jag skriva om förföljelse av kristna. Så jag började göra research och hamnade på namnet FO Nilsson, berättar hon.

Fredrik Olaus ”FO” Nilsson var en svensk sjöman som kom till tro i USA och så småningom blev sjömansmissionär och bibelspridare i Göteborgstrakten. Det var hans kontakter med en dansk baptistpastor som ledde fram till att denne pastor kom till Vallersvik den där septemberkvällen 1848 och förrättade detta historiska dop i Sverige.

Efter dopet promenerade hela sällskapet några kilometer till Borekulla-stugan, strax norr om Frillesås. Där bildade de tillsammans Sveriges första baptistförsamling den natten. 

Allt detta skedde under konventikelplakatets tid, den svenska förordning som förbjöd bönemöten i andra lokaler än i kyrkan. De som blev påkomna med att bryta lagen straffades med böter, fängelse eller landsförvisning. 

FO Nilsson fick betala ett högt pris för att han utmanade både det kyrkliga och det världsliga etablissemanget, och både han och hustrun tvingades göra stora uppoffringar för sin tros skull.

Det är denna sanna berättelse som ligger till grund för den roman som Rebecka har skrivit.  

– Jag är väldigt förvånad att ingen har skrivit en roman om detta tidigare, säger hon.

Huvudperson i Rebeckas roman är FO Nilssons hustru, Sofia. En person som finns nära händelsernas centrum, samtidigt som det finns väldigt lite berättat om henne. Det som är känt är att hon var den enda kvinnan som döptes vid dopet i Vallersvik.

– Eftersom jag är kvinna själv känns det lättare att berätta ur ett kvinnoperspektiv. Då vi vet väldigt lite om Sofia har jag kunnat fantisera mer, bland annat om själva kärlekshistorien, och väva ihop fakta med fiktion i min bok, säger Rebecka.

När stadgarna för den första baptistförsamlingen nedtecknades, poängterades att varje enskild medlem skulle ha allmän och lika rösträtt när församlingen skulle fatta olika beslut. Det blev något av startskottet för hela demokratirörelsen i vårt land – alltså drygt 70 år innan demokratin slog igenom i Sverige. 

– Om man hårdrar det lite är Sofia alltså den första svenska kvinnan med rösträtt. Det är stort, säger Rebecka.

Under skrivandets gång har hon insett att hennes egen släkthistoria flätas samman med baptisternas historia. Hennes farfarsfar var baptistpastor i Västergötland och norra Halland och var med när förföljelsen och motståndet mot baptisterna fortfarande pågick.

I hans gamla papper hittade Rebecka uppgifter om FO Nilsson. Mycket dokumentation om honom och de händelser hon skriver om har hon också hittat i baptistsamfundets eget arkiv.

Vad har gjort dig mest förvånad under researchen för boken?

– Det är nog hur kraftfull förföljelsen faktiskt var. De här människorna som döptes och samlades till möten i hemmen fick såväl kyrkan och myndigheterna som folket på gatan emot sig, säger Rebecka, och tillägger:

– Det är lätt att döma andra, men det är starka krafter som driver den här typen av utstötning. Vi måste se upp så att vi inte själva blir förföljarna en annan gång.

I över tre år har Rebecka arbetat med sitt bokmanus. Under arbetets gång hade hon ingen aning om ifall något bokförlag skulle vilja ge ut boken när den väl var klar. Men det bekymrade henne inte.

– Jag lade det i Guds hand. Om Gud vill att boken ska komma ut så gör den det. Om han inte vill det så vill ju inte jag det heller, säger hon.

Men när hon hade skickat in sitt färdiga bokmanus till det kristna bokförlaget Sjöbergs gick det snabbt.

– De ringde upp och var jätteentusiastiska. Så då svävade jag på moln ett tag, säger hon med ett stort leende.

Sedan följde nästan ett halvårs redigering och bearbetning av manuset, då en redaktör och Rebecka skickade texter fram och tillbaka mellan sig.

– Det var nyttigt. Det är verkligen utmanande att bli tvungen att ta itu med de svagare delarna av berättelsen. Men resultatet efteråt blir ju så mycket bättre.

I början av december är det dags för release av boken Landsförvisade. Först blir det lite tjuvstart med ett författarsamtal i Vimmerbys bokhandel en kväll. Dagen därpå har Rebecka bjudit in till en releasefest för vänner och bekanta, då boken kommer att presenteras.

Då kommer även någon från organisationen Open Doors att finnas med och berätta om den förföljelse av kristna som pågår runt om i världen.

Naturligtvis är Rebecka lite pirrig inför hur boken ska tas emot av sina läsare.

– Jag hoppas förstås att den ska tas emot väl. Sedan hoppas jag också att boken ska göra frikyrkliga mer stolta över sin historia och få dem att börja fundera, säger hon.

Landsförvisade är Rebeckas tredje bok, men inte den sista. Fortsättningen på berättelsen om de svenska baptisterna är redan skriven och del två släpps nästa höst.

– Berättelserna i de här två böckerna är en del av vår egen historia. De svenska frikyrkorna har sina rötter den där natten i Vallersvik. Det var där kampen för religionsfrihet i Sverige började, säger Rebecka.

Om hon kommer att skriva fler romaner framöver tycker hon är svårt att svara på i dag. Men ifall det skulle bli så kommer nästa bok förmodligen också att handla om frikyrkans historia på något sätt.