På Gud, vars ord jag prisar, på Gud litar jag och fruktar inte.Vad kan människor göra mig?
Psaltaren 56:5

Världen idag

Globalt kulturkrig har utspelats på flera arenor

I dag befinner vi oss i en tid där många kulturella och politiska konflikter tenderar att kulminera. Kultur i bred bemärkelse har blivit synonymt med politik och utgör inte längre något som förenar utan något som skiljer människor åt, skriver Torbjörn Aronson.

Kultur · Publicerad 00:00, 13 apr 2021

I början av 1990-talet myntade den amerikanske konservative presidentkandidaten Pat Buchanan begreppet ”kulturkriget”. Det handlade om att motsättningar i kulturella frågor hade blivit allt viktigare inslag i politiska konflikter i USA och resten av Västvärlden.

1960-talets alternativa kulturströmningar hade så småningom lett till nya politiska frågor, som blivit allt viktigare, samtidigt som de gamla socioekonomiska konfliktlinjerna hamnat i bakgrunden.

Industrisamhällets kulminering och konsumtionssamhällets uppkomst utgör viktiga socioekonomiska bakgrundsfaktorer till de nya politiska idéer och alternativa kulturströmningar som brukar sammanfattas i begreppet ”1968”. Vietnamkriget, studentrevolten i Paris 1968 och nya livsstilar ledde över i nya sociala rörelser och med dem nya politiska idékomplex.

Dessa kulturella förändringar består än i dag och präglar fortfarande mycket av kulturliv och sociala och politiska förhållanden.

År 1967 uppträdde också nya religiösa fenomen, som skakade ateistiska bastioner i samhället; det året utgjorde en vändpunkt i religiöst hänseende i olika delar av världen.

Sexdagarskriget i Mellanöstern innebar att Jerusalems på nytt kom i det judiska folkets händer, men ledde också till den militanta islamismens pånyttfödelse.

I Europa bjöd popgruppen Beatles in Maharishi Yogi från Indien och hjälpte honom introducera transcendental meditation (TM). Samtidigt började den karismatiska väckelsen inom romersk-katolska kyrkan.

1968 som begrepp sammanhänger således också med en starkt ökad andlig öppenhet i Västvärlden, och i dess släptåg grundades många nya kristna gräsrotsrörelser.

I både Västeuropa och USA ifrågasattes traditionella politiska uppfattningar och kulturella mönster. Kulturförändringar i ungdoms- och studentvärlden ledde till nya attityder till droger, sex och samlevnad. Preventivmedel, krav på liberalare abortlagstiftning, samboskap, porr och homosex bidrog till att starkt underminera en traditionell kristen syn på familj och äktenskap.

De långsiktiga följderna blev att dels familjens moraliska organisation liksom religionens plats i samhället kom att politiseras, och kulturella motsättningar tenderade alltmer att bli politiska.

Beskrivningen av politik och samhälle i termer av ett ”kulturkrig” fick ytterligare bränsle genom den amerikanske statsvetaren Samuel Huntingtons artikel, och senare bok med samma namn, Clash of civilization (Civilisationernas kamp) från 1995. Huntington hävdade där att kulturella och religiösa motsättningar skulle dominera politik under den förutserbara framtiden på samma sätt som socioekonomiska motsättningar dominerat politiken under de kalla krigets dagar.

Islamistiska rörelsers strävanden och de krig som följt i dess spår under 2000-talet har besannat Huntingtons profetia.

För många av de vänstergrupper och politiska partier med marxistisk bakgrund, vilka förlorat i relevans efter kommunismens kollaps 1989, erbjöd kulturkriget nya möjligheter till rehabilitering. Berlinmurens fall och Sovjetimperiets upplösning förändrade förutsättningarna för den ideologiska debatten.

Efter 1989 fortlevde anti-amerikanismen och anti-kapitalismen som identitetsbärande idéer för vänstern, men fick sällskap av multikulturalism, feminism och hbtq-frågor. Tre politiska ideologier utvecklades: feminismen, ekologismen och nyliberalismen.

Samtliga tre bejakade en kulturutveckling bort från ett samhälle byggt på den traditionella kristna etiken, men har samtidigt inte klarat av att hantera frågor som rör religioners ökade synlighet och betydelse i samhälle och offentlighet.

I dag befinner vi oss i en tid där många av de kulturella och politiska konflikter som byggts upp under det senaste halvseklet tenderar att kulminera. Kultur i bred bemärkelse har blivit synonymt med politik och utgör inte längre något som förenar utan något som skiljer människor åt.

Detta tenderar att göra de politiska konflikterna mer komplicerade men också djupare.

Motsättningen mellan nationalism och globalism tenderar att ytterligare förstärka dessa konflikter. Som helhet utgör detta konfliktscenario en viktig bakgrund till att konservativa idéer blivit alltmer aktuella.

Fotnot: Se Hotspots program med Torbjörn Aronson om kulturkriget här

Dessa kulturella förändringar från 1968 består än i dag och präglar fortfarande mycket av kulturliv och sociala och politiska förhållanden.

Skadligt när Försäkringskassan och 1177 manipulerar språket

Ledare 1177 Vårdguiden är ”invånarnas samlade ingång till den offentliga hälso- och sjukvården” och drivs... onsdag 12/5 00:10

Israelambassadör: Vänstern bidrar till judehatet

Antisemitism. Både det importerade hatet från Mellanöstern och den tradition av hat, uppvigling och fientlighet... torsdag 13/5 09:00
E-tidning
Senaste magasinen
Senaste avsnitten:
Följ Världen idag i sociala medier