En Unesco-resolution, som förnekar att det finns en judisk koppling till Tempelberget och andra heliga platser i Jerusalem, har väckt starka reaktioner bland Israelvänner runt om i världen. Det krävs knappast någon akademisk slutexamen i ämnet för att inse att Tempelberget är av central historisk betydelse för såväl judar som kristna. Att förneka att det överhuvudtaget existerat några judiska tempel på Tempelberget i Jerusalem är därför ett medvetet försök att radera ut en högst väsentlig del av judisk historia och identitet.
Men detta är ingalunda första gången i historien som någonting liknande sker. Redan vid islams utbredning i Nordafrika under 600-talet jämnades urgamla kyrkor och synagogor till marken för att ge utrymme för den nya islamska kulturen. När Isis och al-Qaida i våra dagar spränger flertusenåriga synagogor, kyrkor, Buddha-statyer eller grekiska monument i Mellanöstern följer man därför en väl beprövad metod.
Historierevisionismen inom Unesco drivs likaså av muslimska länder och följer samma tradition, trots att metoden är en annan. I stället för att bejaka andra kulturer och lära sig att leva i växelverkan med dessa så känner man sig tvungen att radera ut dem – antingen bokstavligen med hjälp av dynamit eller genom politiska resolutioner där man utnyttjar sin maktposition för att slå fast hur historien bör se ut.
Utan en grundläggande förståelse av islams historia, utbredning och väsen kan man därför inte förstå den senaste Unesco-resolutionen. Genom att 2011 erkänna den palestinska myndigheten som en fullvärdig Unesco-medlem har FN-organet nu blivit ett redskap för en internationell kampanj, med syfte att radera ut Israel från världskartan. När konventionella anfallskrig eller terrorism inte längre leder till önskat resultat söker man sig i stället till de internationella arenorna för att ifrågasätta, marginalisera och slutligen radera ut den judiska staten. Logiken är klar. Om man genom FN-resolutioner historiskt kan ”bevisa” att judar aldrig existerat i Israel, så är nästa steg att kräva att landet bör överlämnas till en islamsk stat.
Unesco-resolutionen har redan föranlett officiella protester från såväl FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon som från Unesco:s egen generalsekreterare Irina Bokova. Dessa poängterar mycket riktigt att Tempelberget även har betydelse för judar och kristna och att alla försök att förneka detta inte leder till fred utan till fortsatta konflikter och radikalisering.
De pro-israeliska protesterna har däremot missat målet genom att ge skulden till FN-organens högsta tjänstemän i stället för att peka ut de medlemsländer som utnyttjar en erkänd internationell organisation till att driva diplomatiska terrorkampanjer.
Till dessa länder hör även Sverige, som redan i april röstade för en liknande resolution. I den senaste omröstningen röstade däremot svenska regeringen blankt. Men att som västerländsk rättsstat rösta blankt, och därmed acceptera att ett viktigt FN-organ utnyttjas för medveten politisk manipulation, är lika allvarligt som att rösta för resolutionen.
Bland de få medlemmar som i Unesco:s 58 länder starka exekutiva styrelse röstade emot förslaget fanns endast sex länder: USA, Tyskland, Storbritannien, Nederländerna, Estland och Litauen. Det är naturligtvis till denna grupp av västerländska demokratier som även Sverige borde höra.
Inför FN-dagen den 24 oktober kan man därför verkligen tala om en moralisk kris för världsorganisationen. Sverige hör tyvärr till de länder som med sitt röstningsförfarande har bidragit till att försvaga förtroendet för FN-samarbetet. Om FN:s organ för utbilding, vetenskap (!) och kultur genom en enkel omröstning kan komma till slutsatsen att det saknas en judisk eller kristen koppling till Jerusalem är kanske nästa steg att även förneka att Peterskyrkan i Rom eller Uppsala domkyrka har någonting med kristendomen att skaffa.
För ett land som stoltserar med att varje år dela ut prestigefyllda Nobelpris borde det vara en hedersak att stå upp för kravet på vetenskaplig ärlighet och stringens. Allt kan inte offras på världspolitikens altare.