HERRENS namn är ett starkt torn, den rättfärdige skyndar dit och får skydd.
Ordspråksboken 18:10

Världen idag

Pragmatiker har tagit över efter ideologer

Israelkommentar · Publicerad 12:12, 11 apr 2019

I slutet av 1800-talet kallade den tyske kanslern Otto von Bismarck politik för ”det möjligas konst”. Andra har definierat det som ”konsten att kompromissa”. Med andra ord innebär politik villigheten att ge efter för vissa saker för att få igenom andra.

Kampen för partierna internt står på många sätt mellan ideologi och pragmatik. Valstriden i Israel har den här gången mycket tydligt avslöjat var de olika partierna befinner sig på skalan mellan ideologisk principfasthet och pragmatisk flexibilitet. Trots vissa undantag måste man nog säga att pragmatikern är den store vinnaren.

Benny Gantz satte måhända standarden när han satte i gång sin kampanj med: ”Det finns inget höger eller vänster”. Hans parti, Blåvitt, har sedan kritiserat Netanyahu för att vara för svag och feg när det gäller säkerhetsfrågor, medan de samtidigt talar om att ingå fredsavtal med det palestinska självstyret (PA) – en i praktiken omöjlig kombination.

Det faktum att partiet inkluderar personer som tidigare tillhört både Labor och Likud har inte gjort det lätt för Blåvitt att förklara sina ståndpunkter. Pragmatiken råder.

Det gör den också hos Likud och ”Bibi” Netanyahu. Sin vana trogen har Bibi återigen gått mot höger före valet för att vinna väljare. Det finns säkert inget tvivel om att premiärministern hör hemma ideologiskt på högerkanten, men han är samtidigt extremt pragmatisk. Hans böcker från 90-talet skulle i dag kunna fungera som plattform för småpartierna långt ut på högerkanten, men reflekterar inte dagens Likudpolitik.

Det borde inte komma som en överraskning om Bibi skulle hamna i koalition med Blåvitt, även om högerpartierna förmodligen är hans förstahandsval.

De ultraortodoxa partierna representerar en salig blandning av stark ideologi (baserad på religion) och extrem pragmatism. Därför kan de gå i koalition med höger- såväl som vänsterpartier, bara de får igenom sina hjärtefrågor. Detsamma gäller partiet Zehut om ledare Feiglin hör hemma på extremhögersidan, men Feiglin säger att han också kan tänka sig att sitta i koalition med Blåvitt.

De mest ideologiska partierna i det här valet är Labor och Meretz på vänstersidan, och Den nya högern samt Den förenade högern på högersidan. Här finns det tydliga politiska budskap och kraftiga röda streck. Men detta gäller samtliga partier som under kampanjen har kämpat mot spärrgränsen.

Med tanke på att den sionistiska rörelsen och staten Israel har som tradition att ledas av starka ideologer – såsom Vladimir Jabotinsky, Chaim Weizmann, David Ben Gurion, Golda Meir, Menachem Begin, Yitzhak Shamir och Yithzak Rabin – är det oroväckande att se hur pragmatiker så starkt dominerar israelisk politik. De gamla ledarna var inte fullkomliga, men de tjänade landet mycket väl.

Anställda hoppar av barnklinik som behandlar könsdysfori

Storbritannien. Fem anställda vid Britain’s National Health Service (NHS) har valt att lämna sina tjänster på en klinik som arbetar med barn som kan ha könsdysfori....

Dagen efter katastrofen – men före jublet

Ledare Under en vecka på året blir de vanliga samtidspolitiska diskussionerna jämförelsevis små. Frågor som annars utlöser stora och infekterade debatter...