Saliga är de ödmjuka, för de ska ärva jorden.
Matteusevangeliet 5:5

Världen idag

Undertecknarna av resolutionen den 25 april 1920, utanför Villa Devachan i San Remo, från vänster: Matsui, Lloyd George, Curzon, Berthelot, Millerand, Vittorio Scialoja och Nitti. Foto: Wikipeida

Det Brittiska Palestinamandatet firar 100 år – men britterna svek judarna

Israelkommentar · Publicerad 00:00, 30 jun 2022

Om bara några veckor, den tjugofjärde juli, uppmärksammas en viktig märkesdag i den israeliska statens historia. Men i stället för pompa och ståt, som under 100-årsjubileet av Balfourdeklarationen, kommer årets högtid att uppmärksammas i betydligt mindre festliga former.

Brittiska Palestinamandatet, som kodifierade San Remo-resolutionen från 1920, utlovade ett nationellt hem för judarna i Palestina. Men när det judiska folket mest av allt skulle ha behövt en sådan fristad, svek britterna sina åtaganden genom att stänga dörren till Palestina och stoppa all judisk invandring. Först 1948, med en decimerad befolkning på sex miljoner, kunde den utlovade judiska staten bli en verklighet.

Den katastrofala MacDonald-vitboken från 1939 blev den sista spiken i dödskistan för det utlovade nationalhemmet för judarna. Vitboken kom till samma år som mörka skuggor drog in genom Europa. Hitler hade invaderat Österrike och Sudentenland redan 1938 och flera hundratusen judar var instängda i Nazi-ockuperade delar av Europa utan möjlighet att hitta en fristad varken i Palestina eller någon annanstans i världen. När världens ledare samlades i Evian i juli för att om möjligt lösa den judiska flyktingkrisen avstod samtliga länder från att ta emot några nya judiska flyktingar. Dominikanska republiken var det enda undantaget men motiven var allt annat än humanitära. Landets diktator ville helt enkelt importera några tusen europeer till landet för att blanda upp den mörkhyade ursprungsbefolkningen. Ifall den brittiska regeringen i stället hade levt upp till sina förpliktelser i Palestina­mandatet hade judarna haft en självklar fristad, Eretz Israel, det utlovade förlovade landet.

När man i dag diskuterar orsaker till Förintelsen nämns det brittiska sveket mera sällan. MacDonald-vitboken är dock fortfarande ett mörkt kapitel i den brittiska historien och därför planeras inga stora festligheter i London. I dag har Storbritannien nämligen en regering som står mycket nära den judiska staten och därför anses det aningen opassande att uppmärksamma denna besvärliga fläck i den annars så skinande brittiska skölden.

Frågan hur enskilda länder bearbetar mindre heroiska perioder av sin historia är inte lätt. Än har man progressiva världsförbättrare som vill göra sig kvitt historiens orättvisor genom att stjälpa statyer och radera namn från historien, medan andra helt blankt vägrar att erkänna några fel. Således har varken tidigare Sovjetunionen eller dagens Ryssland bett om förlåtelse för kommunisttidens massmord. I Polen är det fortfarande obekvämt att medge att pogromer mot judar ägde rum i landet flera år efter Förintelsen. 

Men man kommer inte någon vart med att enbart peka finger. När Israels tidigare utrikesminister Israel Katz beskyllde alla polacker för att insupa antisemitismen med modersmjölken förbättrade det knappast landets diplomatiska relationer. Ingen vinner heller på en ny diplomatisk kris mellan dagens Storbritannien och Israel. Men den kristna traditionen ger ändå en fingervisning om att erkännande av skuld inte behöver vara en svaghet utan en styrka för att kunna gå vidare. Flera världsledare har genom åren öppet bett om förlåtelse för historiska orättvisor eller felaktiga beslut utan att förlora ansiktet.

Men lika viktigt som att erkänna historiska misstag är det att lära sig av samma misstag. Hundra år efter undertecknandet av det Brittiska Palestinamandatet hotas judarna fortfarande av utplåning. 2022 är inte 1939 men de existentiella hoten mot judarna består. I dag kommer detta hot från en islamistisk diktatur i Iran. Det bästa sättet för britterna att hedra utfästelserna till det judiska folket för hundra år sedan är därför att stå upp för den judiska staten Israel i dag.

Men lika viktigt som att erkänna historiska misstag är det att lära sig av samma misstag.

KD: Öppna Sollefteås förlossning igen

Politik. Kristdemokraterna vill ha en nationell plan för förlossningsvården. Den kan bli ett första steg i... måndag 8/8 14:34

Ett frimodigt alternativ lyser tyvärr med sin frånvaro

Ledare Det är snart inte mer än en månad kvar till höstens val den 11 september. Redan om drygt två veckor... lördag 6/8 00:00

Ett miljökrig riktas mot stora medborgargrupper

Ledare Det pågår ett miljökrig mot de stora medborgargrupperna i det västerländska samhället och mot basen... fredag 5/8 00:00

L vill se ordningslyft i skolan

Politik. Liberalerna föreslår ett ”ordningslyft” för studiero i skolan. Partiet vill att alla skolor skriver... måndag 8/8 14:30

Den 9 Av – en positiv ballast

Israelkrönika Nu på lördag kväll inleder judarna den årliga markeringen av datumet den 9 Av (Tisha b’Av) – sorgen...
Följ Världen idag i sociala medier