Jag är hemma igen efter en helg ombord på missionsbåten Elida i Stockholms skärgård, där vi har varit med vår konfirmandgrupp. Vilken förmån! Tänk att få ”hänga” med ett gäng 15-åriga killar och tjejer en hel helg. Lyssna till deras funderingar, samtala, segla, äta glass, be tillsammans.

Vid en av våra samlingar var det en av killarna i besättningen som berättade om sin tidigare känsla av att inte vara älskad, att han känt att han måste prestera för att få kärlek. En dag tog han ett samtal med en nära person, som sade: ”Vi älskar dig för den du är.” Där hände något, där släppte något, där frigjordes något i honom.