Moral

Etik och moral har länge varit kontroversiella begrepp i Sverige. Få människor vill framhålla att man är moralisk eftersom man då riskerar att stämplas som extrem, fördömande eller rent av "tro sig vara bättre än alla andra"!
Samtidigt som vi gör vårt bästa för att understryka att "jag minsann inte har några moraliska invändningar mot något eller någon", använder företag och organisationer stora delar av de angivna fortbildningsanslagen till att utbilda sina medarbetare till ett etiskt och moraliskt synsätt – på arbetsplatsen!
Frågan är om det går att utbilda moraliska medarbetare utan att det påverkar hela livet och personligheten? Eller för att vinkla frågan: går det att skapa en moralisk medarbetare av en omoralisk människa? Det handlar naturligtvis inte om att vi människor ibland är ofelbara, obetänksamma eller rent av dumdristiga. Att fela är, i allra högsta grad, mänskligt. Men det är stor skillnad mellan att inse att man gör fel – men att sträva efter att göra rätt – och att medvetet sträva efter att få så stora fördelar som möjligt, oavsett om det sker på andras bekostnad!

Den senaste tidens bonusdebatt har tydliggjort behovet av ett etiskt och moraliskt synsätt som präglar hela livet och samhället. Det går inte att koppla bort vad jag säger från det jag gör, vad jag kräver av mina medarbetare med vad jag själv har för villkor, hur jag själv lever och vilka förutsättningar jag ger mina medarbetare/medmänniskor!
Även om Wanja Lundby-Wedin har lyckats kvalificera sig till en klass för sig när det gäller förtroendegapet mellan "vad man säger och vad man gör", är hon i obehagligt gott sällskap med en rad fackliga pampar, politiker, styrelseordföranden och näringslivsföreträdare. Många är både skickliga och effektiva ledare, men girigheten har bidragit till att de både har tappat fokus på viktiga arbetsuppgifter och markkontakt med dem de är satta att leda.

Människor med en hög etik och moral är tyvärr en alltför stor bristvara i dag. Men ska bristen kunna vändas till ett överskott, måste vi nog våga erkänna att människor med höga etiska och moraliska värderingar är en tillgång och inte en belastning. Att de kristna värderingarna dessutom har spelat en stor roll för att fördjupa människors goda egenskaper, humanitära insatser och höga arbetsmoral och därmed också bidragit till framför allt västvärldens fantastiska framgång, både ekonomiskt och humanitärt, måste också bejakas.
Moral går inte att använda på samma sätt som hatten som man kan ta av och på beroende på tillfälliga sinnesstämningar. Moral präglar livets alla delar och är en tillgång både för individen och för samhället. Det är dags att uppvärdera de etiska och moraliska värdena. Det är häftigt att vara moralisk och dessutom är moraliska människor oumbärliga – för oss alla!

Eva Johnsson
Riksdagsledamot (KD) och grundskolelärare