Ingen är som du, Herre. Du är stor, och stort och mäktigt är ditt namn.
Jeremia 10:6

Världen idag

Det krävs mod att ifrågasätta sina egna åsikter.

Gästkrönika · Publicerad 00:00, 23 feb 2018

Det är valår, och jag skulle vilja lyfta modet en liten stund. Det finns ändå någonstans inom oss, begravt under täcken av sofistikation och pressveck, och vi behöver det ett år som detta. Mod att tala från hjärtat. Mod att lyfta blicken från vår favoritsanning för att söka och finna och tala hela sanningen.

Jag vet inte om ni minns gamla Karate Kid från 1984, eller orden som skanderades i Cobra Kais träningslokal: ”Slå först, slå hårt, ingen nåd!” ropade de som ett mantra. Det svenska debattklimatet har blivit precis så. Någon yttrar en avvikande åsikt, och i stället för att sitta ner och lyssna, slår vi först, slår vi hårt – ingen nåd.

Det krävs mod att ifrågasätta sina egna åsikter, och jag önskar att vi alla finner det modet i år. Vi behöver finna det, för vi har börjat tycka på instinkt. Vi har outsourcat vårt eget tänkande och vi tycker på impuls. Vi vet så väl vad som är rätt att vi inte behöver fundera över saken. Åsikterna är inte rotade i oss, och jag tror det är därför vi hugger så snabbt när någon avviker. Vi är rädda att stå nakna som kejsaren och vi hör rösten som väser ”slå” i vårt öra. ”Slå hårt”. Så vi slår.

Till viss del skyller jag på sociala medier, för de tvingar oss att göra svåra frågor enkla. Färdiga åsiktspaket serveras oss dagligen, och så länge formuleringen är smart behöver innehållet inte vara det. Flyktingfrågan sammanfattas i två meningar som kopplar med de ytligaste delarna av en människa, och kommentarer av typen ”Så sant” och ”Boom” regnar in. Svåra frågor görs enkla, och vi ges inte utrymme att vara kloka.

Vi måste våga ifrågasätta våra egna åsikter. Ta något så enkelt som manligt och kvinnligt som exempel. Kan man anse att män och kvinnor ska behandlas lika och samtidigt acceptera att vissa kvinnor tvingas gömma sitt ansikte eller sitt hår under en slöja? Det är frivilligt, sägs det, men också den obligatoriska långkjolen var frivillig när det begav sig. Eller kan man som modern genustänkande man klä sin son i kjol för att motverka de förlegade könsnormerna, utan att först själv gå till jobbet i kjol? Är det rimligt att flytta till Sverige och säga ja till allt det goda som finns här, men samtidigt säga nej till vårt språk?

Och hur länge kan vi fortsätta bjuda våra vänner på alkohol till maten, när vi vet att var tionde gäst balanserar på gränsen till alkoholism? Hur många måste lida innan det är rimligt att vi gör något för att hjälpa?

Jag vet. Rösten väser i ditt öra. ”Slå först. Slå hårt. Ingen nåd”. Men nej, slå inte. Tyck inte på instinkt. Tyck inte av gammal vana – ta tillbaka ditt eget tänkande. Sitt med frågan framför dina ögon, minut efter minut, och låt tankarna gräva djupt. Kanske landar du i samma åsikt som innan, men då är du trygg. Då kan vi sitta ner med en kopp kaffe och samtala – ärligt och utan knytnävar.

Vi är totalitära mot oliktänkande, för åsikterna är importerade från andra. Våra snabba liv kräver snabba svar och därför tillåts vi inte att vara kloka. Och där har vi det här valårets största utmaning – vallokalerna fylls av människor som inte får vara kloka.

Vi har börjat tycka på instinkt. Vi har outsourcat vårt eget tänkande och vi tycker på impuls. Vi vet så väl vad som är rätt att vi inte behöver fundera över saken.

Läkare på Irland spjärnar emot beslut om fri abort

Folkomröstning. Många läkare på Irland meddelar nu att de inte tänker utföra aborter och vissa vill inte ens hänvisa kvinnor till andra läkare som kan avbryta en...

Oansvarigt att inte vaccinera mot mässling

Ledare En dödlig sjukdom För ganska precis ett år sedan kom ett larm från vårdcentralen Nötkärnan i Bergsjön. Ett av de första fallen i modern tid av mässling hade...