Ingen är som du, Herre. Du är stor, och stort och mäktigt är ditt namn.
Jeremia 10:6

Världen idag

Beroende, missbruk eller riskbruk?

Gästkrönika · Publicerad 00:01, 12 dec 2016

Tjugo organisationer som jobbar mot pornografi och trafficking gjorde ett helsidesupprop i Dagens Nyheter. Genast dök varningarna för nymoralism upp.

Malou von Sivers hade en välgjord temavecka om porrberoende i ”Efter tio”. Samma reaktioner hördes igen.

Jag har mött det själv när jag hållit föredrag om sambandet mellan porrindustrin och traffickingindustrin. ”Finns det inte en risk för nymoralism?” frågar alltid någon. Det kan komma från den borgerliga nyliberalismen eller från vänsterns flumliberalism, men oron är densamma: Riskerar vi inte att ramla tillbaka i gamla tiders moralism när vi talar om pornografi som något skadligt?

En gång blev jag irriterad och svarade lite snorkigt: ”Det där är en lyxdebatt som gamla fyrtiotalister kan hålla på med. Jag pratar nu inte om otydliga eller slarviga gränser. Jag pratar om dem som sitter fast på ett sätt som mest påminner om en heroinist. Och de är en alarmerande stor och växande grupp.”

Här råder en stor begreppsförvirring. Tidigare var det vanligt att man blandade samman missbruk och beroende. Missbruk låter ju allvarligare men har faktiskt inte använts om exempelvis alkoholism.

Man behöver inte vara diagnosticerad alkoholist för att köra bil rattfull – det är ett typiskt missbruk. Den som däremot är tvångsmässigt fast i att dricka alkohol (oavsett om beroendet är renodlat kemiskt eller psykologiskt) brukade beskrivas som beroende.

Beroendesjukdomen skulle kunna definieras så här: ”Beroende är man när bruket i längden skapar negativa effekter. Dessa negativa effekter kan – åtminstone inledningsvis – reduceras genom ett ökat intag av drogen.” Definitionen är användbar även för beteenden som blivit droger (spel, mat, sex).

Nu har det kommit en ny diagnosförteckning där de gamla begreppen missbruk och beroende har ersatts av engelskans substance use disorder (preliminärt översatt till ”substanssyndrom”).

”Substanssyndrom” är inte begränsat till intagandet av kemiska droger. Spelmissbruk, sexmissbruk och matmissbruk innehåller en mängd av kroppens egna droger som frigörs vid utövandet av det överdrivna beteendet – men också när suget efter beteendet slår till.

Frågan är fortfarande var gränsen ska dras mellan substanssyndrom och en allmänt slarvig moral? Man ska inte kalla allt för sjukdom; ibland handlar det om att skärpa sig. Men att säga till alkoholisten, spelmissbrukaren eller den gravt porrberoende att han eller hon ska skärpa sig är oerhört okänsligt, osakligt och till absolut ingen hjälp.

En av våra deltagare i Cele­brate Recovery brukar säga: ”Jag har skärpt mig i fyrtio år, så jag har en hel garderob full med skärp. Men det har inte hjälpt!”

För att komma åt dessa djupa beroendemönster krävs ett grundligare arbete med skuld och skam, med gränssättning, med djupa mänskliga behov och inte minst med en ny, stöttande gemenskap som får mig att inte ge upp under det hårda arbetet med förändrade beteendemönster.

Att säga till alkoholisten, spelmissbrukaren eller den gravt porrberoende att han eller hon ska skärpa sig är oerhört okänsligt, osakligt och till absolut ingen hjälp.

Hur kan vi se på när antisemitismen tilltar?

Ledare Judar i Europa Hela 90 procent av judarna i Europa anser att antisemitismen har tilltagit de senaste fem åren. De alarmerande siffrorna presenteras i en ny studie...