”Herren har sak med landets inbyggare, eftersom ingen sanning och ingen kärlek och ingen Guds kunskap finnes i landet” (Hos 4:1) I den församling där jag tjänar har en trogen skara samlats till bön varje vardagsmorgon sedan skolstarten. En av de morgnar jag var med kom just denna vers lite oväntat upp i mina tankar. Jag memorerade den ju när 1917 års översättning alltjämt var i bruk ...

Efter samlingen fortsatte jag att läsa, i en nyare översättning, vad Hosea profeterade till Guds folk för 2 750 år sedan, fram till förstörelsen av Nordrikets huvudstad Samaria år 722 f Kr: ”De svär och ljuger, mördar och stjäl och är otrogna. De brukar våld och blodsdåd följer på blodsdåd. Därför sörjer landet och allt som lever där tynar bort, både markens djur och himlens fåglar och havets fiskar försvinner” (v 2–3).