Sök Herren medan han låter sig finnas, åkalla honom medan han är nära.
Jesaja 55:6

Världen idag

Wilfrid Stinissen blev 86 år. Foto: Libris förlag

”Även döden blir nytt liv”

· Publicerad 00:00, 4 dec 2013

Till det yttre var broder Wilfrid Stinissen inte så stor, men till det inre var han en gigant. Med en sällsynt förmåga att kombinera djup lärdom, stor vishet och förmåga att i tal och skrift uttrycka den kristna tron i all dess kraft. För alla, både för katolik och frikyrklig, högkyrklig och lågkyrklig, både "för jude och för grek".
Han gjorde det med till synes enkla ord, ofta hisnande formuleringar och bilder som skapade ständigt nya andliga aha-upplevelser.
"Gud kan bygga en katedral av grus". "Att tro är att ta en risk, det är ett hopp ut i rymden, kärlekens gränslösa rymd". "Jesusbönen kan jämföras med en borrmaskin".
Guds kärlek och nåd är centrala teman i hans böcker. Och det blir aldrig slentrian, rutin – gång på gång fylls dessa ord med verkligt liv, som visar oss en kristendom "på riktigt".

Han skrev ett stort antal böcker och de översattes till många språk: nederländska, danska, norska, tjeckiska, polska, franska, ungerska, finska, spanska, indonesiska, engelska, isländska, italienska, kroatiska, japanska, portugisiska, tyska, ryska ...
Jag frågade: Kunde du ana detta när du flyttade till Sverige? På karakteristiskt vis slog han ut med de smala händerna, drog upp axlarna, log stilla, glittrade med ögonen, skrattade lågmält:
– Nej. Absolut inte. Jag skulle ju leva eremitiskt.
I hundratals år var det i lag förbjudet att driva kloster i Sverige. Förbudet togs bort 1962. Då bildade en grupp karmelitnunnor ett kloster utanför Landskrona. 1967 fick de sällskap av fyra manliga karmeliter från Belgien. De fyra köpte en gammal bondgård i Norraby, några kilometer från nunnorna.

Med tiden blev den förfallna bondgården ett enkelt litet kloster mitt ute på de böljande skånska fälten. Här levde han, här skrev han, här tog han emot en ström av människor som kom för att söka vägledning.
Jag var en av dem. Nyårs­dagen 2009 åkte jag oanmäld ut till klostret tidigt på morgon­en. Vi hade aldrig träffats. Jag ringde på knappen, dörren öppnades, och där stod han. Jag frågade om jag fick ställa några frågor om mitt högmod, han log vänligt och sade med sin mjuka brytning: "Välkommen".
Han tog mig till ett litet samtalsrum, tände ett levande ljus, vi satt mitt emot varandra. Och jag började fråga. Och han började svara. Och så fortsatte det, vecka efter vecka, 15 månader fram till mars 2010. Resultatet blev boken "Ansikte mot ansikte. Samtal om kristen tro" (Libris & Artos).
Jag spelade in våra samtal. Varje ögonblick var han fullständigt koncentrerad. Orden och språket rytmiskt och vackert, tankar och formuleringar ofta svindlande och oväntade, gång på gång vände han upp-och-ner på invanda begrepp och slentrianmässiga uppfattningar.
"Synd är något helt annat än vad vi brukar mena."

Han hade fin humor. Vi skrattade mycket. Allt var okonstlat, naturligt. Han kunde vara skarp, mycket skarp, men alltid med kärlek, innerlig omtanke.
Han dog den 30 november, på kyrkoårets sista dag, dagen före första advent. Det känns väldigt "stinissenskt": när vinterns mörker sluter sig om oss, då bryter det nya ljuset fram, mörker blir ljus, Gud kan förvandla allt...

Söndagen den 10 november, för tre veckor sedan, firade vi mässa tillsammans där ute i det lilla klostret. Jag anade att det skulle bli sista gången.
Dagen därpå skrev han ett mail till mig:
"Som du vet har jag inte mått bra i min kropp den senaste tiden. Nu har jag äntligen fått svar på undersökningarna. Det visar sig att det handlar om cancer i bukspottkörteln. Ur medicinsk synpunkt är det ett dåligt besked. Men på ett djupare plan är allting givetvis bra. Mitt liv vilar tryggt i Guds händer."

Han vet att han står inför en period av kroppsligt nedbrytande.
Men grundtonen är i alla fall: "glädjen att få höra Herrens röst som säger: 'Kom snart'! Och då få svara: 'Ja, Herre, jag kommer snart!'"
Han avslutar sitt brev med en hälsning: "Kärleken är större än döden. Alltid din tillgivne, br Wilfrid".
Han lämnade oss – men stannar ändå kvar. "Gud kan förvandla allt." Även döden blir nytt liv.

Göran Skytte

Centerns besked kan rulla ut samtliga partier ur kyrkan

Ledare Beslut av slaget ”Partistyrelsen får i uppdrag att utreda …” känns sällan som någon revolution på... tisdag 28/9 00:10

Schweiz och San Marino om familj och fosterrätt

Ledare Förskjutningen i värdeliberal riktning, bort från klassiska kristna hållningar, fortsätter i... tisdag 28/9 00:00

Långsam återhämtning för museerna efter pandemin

Kultur. Allt fler börjar besöka museer igen, efter det stora publiktappet under pandemisommaren 2020. Men... tisdag 28/9 05:00

S partistyrelse vill fortsätta styra över Svenska kyrkan

Kyrkopolitik. Banden mellan S och Svenska kyrkan ska inte luckras upp. Det slår Socialdemokraternas partistyrelse... måndag 27/9 13:29
E-tidning
Senaste magasinen

Hur länge bör vi vänta med att gifta oss?

Familjefrågan Jag har träffat en man som jag har blivit enormt förälskad i. Vi har träffats i snart tre månader...
Senaste avsnitten:
Följ Världen idag i sociala medier