Att vörda Herren är början till vishet, att känna den Helige är förstånd.
Ordspråksboken 9:10

Världen idag

Till storms med höjd yxa mot Svenska kyrkans levande träd

Jag trodde att en kristen medieröst skulle skynda sina trosfränder till hjälp, snarare än att ha som mål att förvandla det förvisso friska, men med en eller annan torkad gren, trädet till en stubbe, skriver Bengt Olof Dike med anledning av Per Ewerts ledartext.

Debatt · Publicerad 12:13, 10 okt 2019

Många läsare med mig av Världen idag den 3 oktober trodde nog inte sina ögon, när de tog del av hugget mot Svenska kyrkan på ledarplats. Med yxan i högsta beredskap skriver nämligen Per Ewert att det inte skulle vara en stor förlust om ”den politiskt styrda kolossen skulle falla samman, och Svenska kyrkan förlora sin makt, sin status och sina pengar”.

Ledarskribenten vill att det av mig, och nästan sex miljoner andra medborgare, älskade folkkyrkoträdet bara ska bli en stubbe kvar, och hänvisar till vad Gud förkunnar i Jesaja bok. Men den Högste sade väl inte att hans tempel skulle jämnas med marken?

Visst blir man ledsen över en sådan krigsförklaring mot ”fädernas kyrka i Sveriges land”, som biskop J A Eklund träffsäkert en gång kallade kyrkan i sin älskade psalm. Jag trodde i mitt inre att en kristen medieröst i stället skulle skynda sina trosfränder till hjälp med uppmuntran, stöttning och en generös vilja att ge ett handtag, om sådant behövs.

Inte att den ”hjälpen” dyker upp i skepnad av en fiende med det uttalade målet att förvandla det förvisso friska, men med en eller annan torkad gren, trädet till en stubbe. 

Uppenbarligen hade ledarskribenten tagit stort intryck av en alldeles färsk bok (som jag precis har rekvirerat och därför ej läst) av Klas Hansson, tidigare ledande kyrkoföreträdare, som försöker leda i bevis – åtminstone om man ska tro Per Ewert – att de politiska partiernas strategi är ”att steg för steg omforma kyrkomötet, och därmed även Svenska kyrkan, enligt sin sekulära politiska agenda”.

Ewert hävdar att partierna ”fattar kyrkans beslut”, och att Socialdemokraterna ”förvred kyrkans uppdrag, drog undan biskoparnas inflytande” samt omformade kyrkan till något ”helt annat” än det som Martin Luther hade tänkt.

Beskrivningen lämnar mycket att önska. Den gränsar till en nidbild, hävdar jag som i många år aktivt varit engagerad i Svenska kyrkan. Att aktiva S-företrädare har haft ledande poster i den kyrkliga organisationen, där ekonomiska-, fastighets-, indelningsfrågor med fler liknande handläggs och beslutas, är riktigt.

Detta beror på att deras parti i kyrkovalen är det största och att de andra nomineringsgrupperna ej förstått vikten av inbördes samarbete. 

Och skriv inte att Svenska kyrkan ej är luthersk och att biskoparna saknar inflytande! Jag rekommenderar läsning av Kyrkoordningen KO. Notera att kyrkomötet har en särskild läronämnd, sammansatt av alla biskoparna och några andra teologer, vilken utformar kyrkans lära. Det är inga partihögkvarter som anförtros det centrala uppdraget.

Som jag brukar betona, läser församlingen unisont Trosbekännelsen och Fader vår i varje gudstjänst och mässa och mottar också välsignelsen där. 

Därefter måste erinras om att de politiska partierna sedan nästan hundra år har funnits i kyrkovalen, ofta gemensamt på samlingslistor i mindre landsbygdsförsamlingar. Det är främst på 2000-talet som kritiken mot deras närvaro artikulerats.

Men vad vill Ewert göra åt att de får väljarnas förtroende i demokratiska val? Han nämner med förkärlek Frimodig kyrka, en av kyrkomötets minsta nomineringsgrupper, som backade i de båda senaste kyrkovalen 2013, respektive 2017 och nu bara innehar 3,97 procent av väljarna bakom sig.

Socialdemokraterna, Center­partiet och Sverige­demokraterna ökade däremot i väljarkåren med 6,6 procent och fick tillsammans 53,3 procent 2017. 

Låt mig avslutningsvis, apropå ledarskribentens åsikt att Klas Hansson ger ”en beundransvärt objektiv analys” i sin bok, erinra om att Hansson sedan flera år är aktiv i nominerings­gruppen Posk (Partipolitiskt obundna) i Strängnäs stift och tillhör Strängnäs domkyrkoförsamling med Aspö.

Därmed är han ju otvetydigt part i målet.

[S]kriv inte att Svenska kyrkan ej är luthersk och att biskoparna saknar inflytande!

Carola får en egen tv-serie

Julfirande. På första advent är det premiär för Carola Häggkvists första egna tv-serie, Carolas advent. Nu avslöjas hälften av gästartisterna. – Idén kommer från... torsdag 17/10 15:45

Högtiderna ger chans att utforska vårt ursprung

Israelkommentar Analys. De flesta av oss är ganska ovetande om högtiderna som pågår i Israel i dagarna. Man kan prata med allt­ifrån pastorer och teologistuderande till... onsdag 16/10 00:00