Ingen är som du, Herre. Du är stor, och stort och mäktigt är ditt namn.
Jeremia 10:6

Världen idag

Skolans största behov är ledarskap och värderingar

"Det finns normer och strukturer som måste ifrågasättas. Men stora delar av den normkritik som nu saluförs, angriper – utan vetenskaplig grund – fundamentala skapelsegivna ordningar", skriver EFK:s missionsdirektor, Daniel Norburg.

Debatt · Publicerad 09:26, 18 maj 2016

Den svenska skolan är i ett krisläge. Pisa-undersökningen visade att resultat och kvalité fallit. 90 000 nya lärare behövs till 2019. Förra året anlände dessutom hela 71 000 flyktingbarn till Sverige, som nu ska integreras i skolsystemet.

Det är en enorm utmaning. Vi vet också hur viktig en fungerande skolgång är för våra barn och för hela samhället. Därför vill jag gärna delge ytterligare tankar till Skolkommissionen som i måndags överlämnade delbetänkandet ”Samling för skolan. Nationella målsättningar och utvecklingsområden för kunskap och likvärdighet” (SOU 2016:38).

Politikerna bråkar om orsakerna till krisen, samtidigt som de ideologiska motsättningarna har låst möjligheten till breda gränsöverskridande förändringar.

Därför blir man glad när en av huvudpunkterna i delbetänkandet handlar om just en ”nationell samling” för skolan. Man pekar på att länder med framgångsrika skolor visar på betydelsen av bred uppslutning. Hela samhället behöver involveras så att grunden kan läggas för en stark tillit till skolan och få ett brett stöd för det förbättringsarbete som är nödvändigt. Det är också bra att man i betänkandet säger att friskolorna har kommit för att stanna.

Jag skulle vilja påstå att skolans problem handlar i grunden om två olika saker.

För det första handlar det om avsaknaden av ledarskap, eller dåligt ledarskap, och det på alla olika nivåer. Alltifrån ledarskapet i klassrummen, på föräldramöten, bland rektorer och skolledare, hos kommunerna som ansvariga för skolan och vidare upp till Skolverket och riksdag och regering. Det saknas generellt vision, ordning, arbetsro och samarbete – lärande av varandra.

Det är dags att bemyndiga våra lärare, skolledare och föräldrar och ge dem verktyg att leda. Det finns en ideologi som påstår att om vi bara låter våra barn vara sig själva så kommer de utvecklas till mogna, ansvarskännande och bildade vuxna. Det är en falsk tanke. Våra barn behöver vuxnas goda ledarskap både i hem och skola och i andra sammanhang. De behöver vuxna ”role models” som är goda trygga förebilder och som leder och skapar formativa miljöer för våra barn och ungdomar.

För att ett bättre ledarskap ska växa fram, är det min övertygelse att vi behöver höja statusen rejält för läraryrket. Både genom att erbjuda högre löner, möjlighet till utveckling och karriär och så vidare. Det är inte alltid de som har de bästa förutsättningarna för att bli de bästa lärarna för våra barn som söker sig till lärarutbildningarna. Inte heller de bästa ledarna söker sig till skolans värld. Miljön och möjligheterna att verkligen få leda och förändra är inte tillräckligt goda. Detta måste vi ändra på!

För det andra vill jag påstå att skolans grundläggande problem också handlar om ett förakt för beprövade värderingar, arbetssätt och metoder. Vi har tillåtit och tillåter både sociala och pedagogiska experiment i skolan, som så långt jag kan förstå saknar vetenskaplig eller erfarenhetsmässig grund. Jag tycker inte att vi ska tillbaka till den gamla skolans aga, pennalism och lärare som missbrukade sin auktoritet eller en sorts ensidig katederundervisning.

Men när vi nu med rätta har slängt ut detta så har vi även slängt ut mycket annat.

Vårt samhälle och vår skola byggdes upp på kristna och humanistiska värderingar, på upplysningens och vetenskapens landvinningar samt demokratins framväxt. Dessa saker samspelade och gav oss världens bästa och mest jämlika skola.

Vi började med att slänga ut de kristna värderingarna och beprövad erfarenhet, men känslan är att vi nu också börjar tumma på vetenskap och upplysning. Allehanda ideologier och filosofier går nu före. Ett exempel är den så kallade ”normkritiken” som nu genomsyrar hela vårt samhälle liksom också skolans värld. Den omfattar allt från förskola till lärarutbildningar och forskning.

Det finns normer och strukturer som måste ifrågasättas och som hindrar människors frihet och jämlikhet. Men stora delar av den normkritik som nu saluförs, angriper – utan vetenskaplig grund – fundamentala skapelsegivna ordningar som stabil könstillhörighet och identitet, sexualitet, äktenskap och familj. De värderingarna utgör fundamenten för välmående individer och samhällen.

Jag är tacksam över att vi lever i ett demokratiskt och fritt land, där varje människa har ett eget val. Men vi måste våga samlas kring goda gemensamma värderingar. Här har den kristna och humanistiska värdegrunden historiskt visat sig ge de bästa förutsättningarna för ett gott samhälle. Detta är inte svårt att förena med ett mångkulturellt samhälle.

Jag var ordförande för den kristna friskolan Mariaskolan i Malmö under tio år. En skola där cirka hälften av eleverna hade rätt till hemspråksundervisning. En av Malmös muslimska ledare, en imam, valde att sätta sina barn på vår skola. Vi frågade honom hur han tänkte. Han svarade: På den muslimska skolan får de ingen bra utbildning och inte de bästa förutsättningarna för att lyckas i Sverige. På den kommunala skolan saknas de värderingar vi vill att våra barn ska präglas av. Här på den kristna skolan får mina barn både bra undervisning, de blir integrerade och de får bra värderingar!

Det mångkulturella samhällsbygget behöver inte vara svårare än så.

Det är dags att bemyndiga våra lärare, skolledare och föräldrar och ge dem verktyg att leda.

Ny ”tv-skatt” kan drabba döda

Politik. Att riksdagen inför en "tv-skatt" utan att samtidigt öka kraven på public service, och som till och med kan drabba döda, väcker stark kritik. En av...

Ideologisk brytning bakom regeringskris

Ledare Förändrat ideologiskt landskap Ideologier är politikens grund. Ändå ansågs allmänt att dessa var överspelade efter Berlinmurens fall. Den liberala samhällsordningen hade segrat,...

Ringrostig på engelska? Här är tipsen

Språk. Do you understand this? Bra, men du kanske känner dig lite ringrostig och upplever att din engelska har haft bättre dagar. Språkforskaren Pia...