Om än min kropp och min själ tynar bort, så är Gud mitt hjärtas klippa och min del för evigt.
Psaltaren 73:26

Världen idag

Reformationsbibeln skapar frågor

”Det är absurt att ge Textus Receptus, en speciell exklusiv status, alltså att bara denna text skulle vara ’Guds ord’. Det finns inte heller några belägg för att denna typ av text skulle ha använts under hela den kristna epoken”, skriver Tommy Wasserman, och kritiserar den nya översättningen.

Debatt · Publicerad 10:52, 2 dec 2016

Företrädarna för Svenska Reforma­tions­bibel­säll­skapet, Bo Hagstedt och André Juthe, har i ett inlägg den 23 november försvarat den nyligen utgivna Reformationsbibeln 2016, som i sin tur, i likhet med Karl XII:s bibel, bygger på den grekiska text som kallas Textus Receptus. Författarna menar attdet är ”den grekiska text som har använts under hela den kristna epoken och därmed är Guds ord.” Som textforskare måste jag reagera på detta missvisande påstående.

Erasmus arbete med att ge ut Nya testamentet på latin och grekiska i tryckt form var en stor humanistisk gärning på sin tid. Det är däremot absurt att ge denna text, som från 1600-talet kom att kallas Textus Receptus, en speciell exklusiv status, alltså att bara denna text skulle vara ”Guds ord”. Det finns inte heller några belägg för att denna typ av text skulle ha använts under hela den kristna epoken. Den är inte belagd i de tidigaste textvittnena (papyrer, kyrkofäder, tidiga översättningar). Jag nöjer mig dock i detta inlägg med att kort säga några ord om Erasmus tre utgåvor (1516, 1519, 1522) som kom att influera andra textutgåvor och översättningar under flera hundra år.

Erasmus första utgåva av NT kom år 1516. Huvudsyftet var att förbättra den latinska översättningen, Vulgata, genom att jämföra den med grekiska handskrifter och kommentera de textvarianter där han dristat sig att frångå Vulgata. För ändamålet använde han sig av några få sena grekiska handskrifter (minuskler) med olika delar av NT.

I Basel där han var verksam fanns minusklerna 1 (1100-t), 2 (1000-1100t), 817 (1400-t), 2815 (1100-t), 2816 (1400-t), 2817 (1000-t). Sedan lånade han 2814 (1100-t) av en kollega, och konsulterade även 69 (1400-t) och 2105 (1100-t/1300-t), som Erasmus undersökt när han var i England (1511-1514). Till sin andra upplaga 1519 hänvisar han även till 1100-tals minuskeln 3, då i Corsendonk i Belgien. Dessvärre saknades Uppenbarelseboken 22:16-21 i den grekiska handskrift som Erasmus använde för denna bok (2814). Han gjorde därför en egen unik översättning från latin till grekiska av dessa verser. Även på andra ställen gjorde han rättelser och tillägg från latin utan stöd i grekiska manuskript. Ett exempel är Apostlagärningarna 9:5-6 enligt Karl XII:s Bibel: ”Jag är Jesus, den du förföljer; dig är svårt att spjerna emot udden. Då skalf han, och bäfvade, och sade: Herre hvad vill du jag skall göra?”. De ord jag kursiverat är tillagda från latin.

Varken Erasmus första eller andra utgåva innehöll emellertid det tillägg i 1 Johannes brev 5:7-8, Comma Johanneum, som resulterar i följande översättning: ”Ty tre äro som vittna i himmelen, Fadren, Ordet och den Helge Ande; och de tre äro ett. Och tre äro de som vittna på jordene, Anden, Vattnet och Blodet; och de tre äro till ett.” Texten var välkänd på latin, men Erasmus var inte beredd att inkludera tillägget utan stöd i någon grekisk handskrift, trots kraftig kritik. Först i den tredje utgåvan 1522 tog han in texten som han nu funnit i Codex Montfortianus (minuskel 61), en samtida handskrift som möjligen kan ha producerats just för att förmå Erasmus att ändra sig. I dag är tillägget känt i blott nio sena handskrifter.

Till sist vill jag påpeka att Gud uppenbarligen valt att bevara sitt ord på ett annat sätt än att automatiskt styra skrivarnas pennor, vilket resulterat i att ingen enskild handskrift är helt identisk med en annan. Däremot är vi omgivna av en sky av textvittnen till vårt NT, för att anspela på Hebreerbrevet 12:1 och möjligheterna är goda att rekonstruera den tidigaste texten till NT. För den som vill läsa mer om ämnet rekommenderas artikeln: ”What are English Translations of the Bible Based on?” (http://bibleodyssey.org/tools/bible-basics/what-are-english-translations-of-the-bible-based-on.aspx)

Fotnot: Läs Svenska Reformationsbibelsällskapets replik här

Möjligheterna är goda att rekonstruera den tidigaste texten till NT.

Teodorescu: Abortdebatten har blottat åsiktskorridoren

Ofödda. Den abortdiskussion som föregick EU-valet visade att respekten för olika åsikter lyser med sin frånvaro i Sverige. Det skriver Alice Teodorescu i en...

Hopp om förändring med ny sexualundervisning?

Ledare Skolverket lämnade i veckan sitt svar på regeringens uppdrag att förtydliga skolans läroplan kring sex och samlevnad. Med tanke på den normkritiska...