Ingen är som du, Herre. Du är stor, och stort och mäktigt är ditt namn.
Jeremia 10:6

Världen idag

Kristendomen och välfärdsstaten

Debatt · Publicerad 00:00, 25 mar 2013

Nyligen publicerades World Economic Forum's jämlikhets­rapport 2012. Där rankades 135 länder utifrån olika jämställdhets­kriterier. Island intar främsta position, följt av Finland, Norge och Sverige. Danmark placeras som sjua efter Irland och Nya Zeeland. Sist place­ras Pakistan och Jemen.
Bland de sju främst rankade nationerna har sex kors på sina flaggor och står i protestantisk tradition. Det är värt att understryka eftersom många i dagens debatt enbart sammankopplar välfärd med sekularisering.
I historiskt perspektiv är sekulariseringen en relativ ny företeelse. Förklaringen till de nordiska välfärdsstaternas frontposition är i stället att finna i den kristna idétraditionen. Korsen på flagg­orna är mer än symboliska, de röjer grunden för den positiva samhällsutvecklingen.

En orsak är den kristna skapelsesynen, i vilken betonas att alla människor har ett värde och att alla har samma värde. En annan är tanken på etisk monoteism, att alla har tilldelats ett personligt ansvar inför Någon. En tredje är läran om den naturliga lagen, att vi alla har ett samvete, en grundläggande uppfattning om rätt och fel eller i vart fall att rätt och fel existerar. En fjärde orsak är den profetiska ådran, det vill säga en moralisk förpliktelse att protest­era när man ser korruption och andra missbruk.
Till detta kommer den i Norden starka lutherska traditionen, som varit pådrivande i samhällsutvecklingen. Några exempel. Tanken på allas lika värde, grunden för jämställdhetstanken, förstärktes i Luthers lära om "det allmänna prästadömet." Den fick genomslag i svenska kyrkolag 1686, där det fastställdes att alla landets medborgare skulle lära sig läsa, uttalat även gällde pigor och drängar, de som stod lägst på den sociala ranking­skalan. Lagen var religiöst motiverad – alla skulle kunna läsa Guds ord – men lade en utbildningsgrund nödvändig för en fungerande demokrati. Folket skulle kunna avgöra om prästen höll sig till Guds ord. Därmed inkluderades tanken om att kritiskt träna sig att tolka och granska överhetens förkunnelse.

Luthers lära om kallelsen, vocatio, betonar att alla har en uppgift som är viktig för helheten, för familjen och samhället. Våra talanger ska brukas med riktning mot medmänniskans och samhällets bästa, inte av egoism. Här lades en grund till arbetslinjen, vikten av att alla har ett arbete; allas talanger ska brukas i det goda samhällsbygget, samtidigt som de som har rättmätiga hinder ska få den hjälp och det stöd de behöver. Alla är lika värda, oavsett prestationsförmåga.
Till detta kommer Luthers lära om familjen som en bas i samhälls­­bygget, en tanke som blev ett frö till idén om samhäll­et som familj och uppfostrare,
vilken tog sig politiskt uttryck
i folkhemstanken.

Till sist måste nämnas den prote­s­tantiska arbetsetiken, som enligt Max Weber lade grunden till kapitalismen, till investerings- och tillväxtvilja (jämför Jesu liknelse om talenterna).
Den kristna idétraditionen har på en rad sätt skapat grunden för de nordiska välfärdssamhällena. Det finns skäl till varför World Economic Forum's jämlikhetsrapport har de nordiska länderna i topposition. Korsen på flaggorna är mer avslöjande är många anar.

Kjell O. Lejon, teol.dr., fil.dr., professor i religionsvetenskap

Tuve Skånberg, teol.dr., riksdagsledamot (KD)


Artikelförfattarna är Fellows vid Claphaminstitutet

Ny ”tv-skatt” kan drabba döda

Politik. Stark kritik mot riksdagsbeslut Att riksdagen inför en "tv-skatt" utan att samtidigt öka kraven på public service, och som till och med kan drabba döda, väcker stark kritik. En av...

Ideologisk brytning bakom regeringskris

Ledare Förändrat ideologiskt landskap Ideologier är politikens grund. Ändå ansågs allmänt att dessa var överspelade efter Berlinmurens fall. Den liberala samhällsordningen hade segrat,...

Ringrostig på engelska? Här är tipsen

Språk. Do you understand this? Bra, men du kanske känner dig lite ringrostig och upplever att din engelska har haft bättre dagar. Språkforskaren Pia...