Inför Internationella kvinnodagen på söndag har Människovärde släppt en rapport som belyser samband mellan abort och kvinnors psykiska och fysiska hälsa. Syftet är att göra informationen tillgänglig och uppmärksamma en fråga som av många uppfattas som negligerad.
Den information som i dag ges avseende abort tenderar att förminska ingreppet och dess konsekvenser. Enligt Vårdguiden 1177 kan man ha lite ont de första dagarna efteråt, ”ungefär som mensvärk”, samt känna sig både nedstämd och lättad. Man informerar om samtalsstöd, som ges kostnadsfritt både före och efter ingreppet. Rätten till samtalsstöd gäller även om det gått lång tid efter aborten, vilket ändå kan ses som ett erkännande av att reaktioner både kan vara långvariga och uppkomma lång tid efter aborten.
Faran med att förminska betydelsen av abort är att det kan leda till ett mörkertal av kvinnor som mår dåligt, men som inte tror att det är en legitim känsla. Det kan dessutom orsaka att det blir svårare att se en koppling mellan aborten och det psykiska måendet. Mörkertal kan bero på att kvinnor som mår sämst efter en abort undviker att delta i forskningsprojekt och uppföljningar och således förblir osynliga.
De som mår bäst kanske i stället gärna deltar och blir de som dominerar i resultaten. Mörkertal kan också ha ideologiska förklaringar. Inom vården har man i all välmening velat avdramatisera abort, men det har i vissa fall resulterat i att de som verkligen genomgår en abort är oförberedda på hur omvälvande det är.
TV4 hade i oktober 2019 en temavecka om abort i programmet ”Malou efter tio”. Inbjudna gäster var både kvinnor och män med erfarenhet av abort, samt psykologer och läkare. Erfarenheterna var blandade, men en gemensam röd tråd kunde skönjas bland samtliga gäster. Ingen av dem upplevde att de fått tillräckligt med information angående de psykiska eller fysiska reaktioner som drabbat dem. Några hade chockats över bemötandet, som de uppfattade som ”löpande bandet”. De hade också tagits på sängen av de egna känslorna som de överväldigats av under processens gång, men även efteråt.
Författaren och retorikexperten Elaine Eksvärd menade att de psykologiska konsekvenserna måste lyftas, och att kvinnor har rätt att veta sanningen om vad en abort innebär. Detta är en synpunkt som även delas av ett flertal forskare inom området.
I Expressen den 21 januari 2016 skrev Emilie Roslund en artikel om den fysiska smärtan vid en tidig abort, med feber, kramper, kräkningar och en långt utdragen smärta, mycket värre än i Vårdguidens information. Roslund frågar sig till vems fördel man vill få abort att framstå som något okomplicerat. Hon menar att bilden som ges är alltför förenklad, och att hennes berättelse inte är unik. De flesta i hennes närhet som hade erfarenhet av abort delade hennes upplevelse. Gemensamt var dessutom att ingen pratade om den. Emilie Roslund menar att vi aldrig får en realistisk bild av hur det är att genomgå en abort om det förmedlas som något enkelt och okomplicerat.
De allmänt vedertagna uppfattningarna är att abort är kvinnans val och att hon har rätt att bestämma över sin egen kropp. Att det skulle finnas negativa konsekvenser hörs inte lika ofta.
Dock finns forskning som visar att hälsofördelarna finns hos kvinnor som väljer att låta sina barn födas. Det finns heller inga bevis för att de som aborterat ett barn med någon form av skada mår bättre än dem som låtit det födas, menar den amerikanske abortforskare David Reardon (2018). Otaliga är de vittnesbörd av föräldrar som säger att de aldrig hade velat vara utan det barn som föddes, oavsett barnets hälsotillstånd.
Abort som en jämställds- och rättighetsfråga är det som tydligast hörs i debatten, trots att komplikationer, samt psykiska och fysiska konsekvenser kan förekomma. Det är svårt att föreställa sig att ett liknande förhållningssätt skulle accepteras inom andra medicinska områden.