HERRENS namn är ett starkt torn, den rättfärdige skyndar dit och får skydd.
Ordspråksboken 18:10

Världen idag

Sedan 1970-talet har frikyrkan i Sverige upplevt en stark andlig gemenskap i bön och samarbete med andra kyrkofamiljer, menar Stanley Sjöberg som undrar varför den gemenskapen inte kunde fördjupas ytterligare. På bilden syns Vatikanen och den Katolska kyrkans huvudkyrka, Peterskyrkan. Foto: Matteo Losito/AP Photo/TT

”Det är lång väg tillbaka till 70-talets enhetsvilja”

Debatt · Publicerad 04:30, 4 apr 2014

Tidigt på morgonen, innan Livets ords församling i Uppsala samlades, spreds nyheten via internet till olika delar i världen. Pastorsparet Birgitta och Ulf Ekman skulle lämna sin församlings gemenskap och ansluta sig till den katolska kyrkan. Det blev en psykologisk ”tsunami” i olika världsdelar.
Det är naturligt att händelsen diskuteras och kommenteras. Ulf Ekman beskrev den katolska kyrkan som stabil, historiskt och teologiskt. Den rörelse han stått som ledare för beskrevs som en av många andra förgreningar som påstods ha orsakat splittring under lång tid i de globala kristna relationerna. Enheten skulle förverkligas genom att vi underordnar oss påven i Rom. Protestantisk kritik mot katolska kyrkan berodde på missförstånd, dålig kunskap och förtal. 

Vi har sedan 1970-talet upplevt en stark andlig gemenskap i bön och samarbete mellan våra olika kyrkofamiljer. Katolska kyrkan har upplevts som en trygghet med sin förankring i trons värdegrund som den noga formulerats i den nicenska trosbekännelsen. Skillnaderna mellan oss har varit mindre viktiga eftersom den hänsynslösa förnekelsen i Svenska kyrkan varit en gemensam sorg.
Jag kan inte förstå varför den gemenskapen inte kunde fördjupas. Det som fungerat har inneburit bejakande i mångfalden trots skillnader i detaljfrågor. Vi har upplevt varandra som förgreningar i vinträdet, eller som olika posteringar i Guds armé. Nu tvingades vi att börja granska varandra på ett sätt som söndrar, skadar och ödelägger det vi har gemensamt. 

Frikyrkorörelsens folk måste tyvärr påminna om hur påvarnas kyrkohistoria vittnar om maktmissbruk, förföljelse och massavrättningar av våra systrar och bröder. Vi provocerades nu till att granska katolska kyrkans traditionella tillägg, som saknar stöd i Bibeln och är i konflikt med ursprungliga, eviga sanningar. Det kunde vi länge acceptera i ömsesidig förståelse och respekt. Nu tvingades vi att försvara också vår egen existens och ifrågasätta katolska kyrkans självbild.
Alla som önskat och upplevt enheten, sörjer över det som hände söndagen den 9 mars. Det kommer att dröja lång tid innan såren läks och vi är tillbaka i 70-talets enhetsvilja.
Ulf Ekman har varit en förebild och är trovärdig som personlighet i sin kallelse. Han kommer efter en tid att betyda lika mycket som katolsk predikant då han framträder i konferenser och allkristna samråd.
En person förmanade mig att inte kritisera Ulf Ekman. ”Gud uppmanade ju faktiskt profeten Hosea att gifta sig med en otrogen kvinna med ett dåligt förflutet. Vi får vänta och se om Gud har en speciell tanke med att Birgitta och Ulf Ekman förenar sig med katolikerna”, tillade hon.

Stanley Sjöberg

Koalitionsbildande – ett spel Netanyahu behärskar bäst av alla

Israelkommentar Formellt sett börjar koalitionsbildandet nästa vecka, men i praktiken har den pågått sedan den dag då Benjamin Netanyahu utlyste nyval i december. Nu...

Trollkonstnären Netanyahu

Det israeliska valet är över och resultatet blev som förväntat en seger för högersidan. Netanyahu lyckades till och med leda Likud till att bli det...

Judisk ortodox lärarinna blev populär på arabisk skola

Hon heter Ital Levy och är en ortodox judinna som undervisar i hebreiska. Det som är speciellt är att hon gör detta på en arabisk skola i Umm...