Jag är partiledare för Kristna Värdepartiet (KVp). Därmed är jag en politiker. Men jag är också (och främst) kristen. Jag har upptäckt att många kristna är avvaktande till Kristna Värdepartiet. Den attityden är till viss del förståelig. Är starten av KVp en tillfällig symbolhandling eller ett långsiktigt och seriöst politiskt initiativ? Är vi ett kristet parti (som bakar in en viss kristen teologi i vår politik) eller står vi för tydliga kristna värderingar (som personer med olika tro i princip skulle kunna enas kring)? Är ledarskapet tillräckligt kompetent? Och är det ens lönt att rösta på ett så litet parti – även om man till fullo delar partiets värderingar? Frågorna är många och ofta helt förståeliga. Här ska jag bara till någon del besvara en av dem: Vilken roll kan KVp tänkas spela i ett gudsrikesperspektiv?

Jag kan förstås inte tala å Guds vägnar. Men jag vill här dela med mig av min kristna vision bakom mitt engagemang för KVp. Jag skriver alltså denna text främst utifrån att jag är kristen, inte politiker. Faktum är att jag inte ens är särskilt intresserad av politik i sig. Jag är intresserad av värderingar och av att Sverige berörs på djupet av Guds rike. Jag har varit med på många bönesamlingar där vi ber för Sverige. Vi ber om väckelse och ett förvandlat Sverige. Ytterst sett är det bara Gud som kan vända Sverige rätt igen. Men precis som Jesus sa om Jerusalem så hänger det också på vår vilja. Jesus sa: ”Men ni ville inte” (Matt 23:37) Många svenskar vill inte ha med Gud att göra och många står för värderingar som befinner sig på direkt kollisionskurs med Guds rikes värderingar. Därför ber vi om förändring. Men vad innebär en sådan förändring?

De flesta kyrkor jag känner till vill inte ha med partipolitik att göra över huvud taget. Man är nästan rädd för politik inklusive etiska frågor som i högsta grad är relevanta för oss kristna men som allt mer politiserats (som abortfrågan och äktenskapet). En rågång mellan politik och kristen tro är viktig att upprätthålla. De får inte sammanblandas. Men samtidigt kan de inte isoleras från varandra. Tron bär med sig värderingar och värderingar ligger till grund för politik. Därför undrar jag: När vi ber om ett förvandlat Sverige, ber vi då att Gud ska beröra alla delar av samhället utom politiken? Ber vi att allt ska förändras utom det politiska ledarskapet? Ber vi att djupt icke-kristna värderingar ska fortsätta att prägla Sveriges politiska ledarskap? Eller ber vi om ett politiskt ledarskap som står för rättfärdighet, för alla människors (även oföddas) fulla värde och för äktenskapets helgd och rättfärdighet i samhället? Detta är min vision och bön. I dag är alla riksdagspartier (och alla småpartier utom KVp) präglade av stark avkristning och individualism. Sverige är ett av världens mest sekulariserade länder. Är det inte dags att vi kristna börjar använda våra demokratiska rättigheter så att våra bibliska värderingar får höras i kulturen såväl som politiken?

Det handlar inte om att med politiska medel tvinga på svenska folket den kristna tron. Evangelisation och lärjungaträning är fortfarande kyrkans uppgift. Men det behövs rättfärdighet inom politiken. Gud bryr sig inte bara om vad som sker inom kyrkans väggar utan även (och ibland mer) om vad som sker utanför. Gud är hela världens Gud och alla hednafolk (svenskar inkluderade) är Guds. Det finns ingen sfär där Guds vilja inte är aktuell och giltig. Och inför Gud är Sveriges behov av rättfärdighet skriande akut. Är det inte dags för oss bibeltroende kristna att börja inta ett gudsrikesperspektiv på vårt eget djupt sekulariserade land? Är det inte dags för oss att börja tala in kristna värderingar rakt in i svensk politik? Mitt svar är: Ja det har varit dags för det alldeles för länge! Därför vädjar jag till dig som kallar dig bibeltroende kristen – be och fråga dig hur dina värderingar ska synas i Sverige. Fråga Herren i din bön. Och kasta inte bort ditt samvete på något genomsekulariserat parti som står för motsatsen till de värderingar du är övertygad om är Guds värderingar. Låt Sverige blir varse att det finns en kvarleva som inte backar, som inte böjer sig och som inte vacklar på båda sidor.