En ny termin står för dörren och många församlingar börjar då med en bönevecka. Det finns förstås undantag, men böneveckan samlar inte alltid så många som man skulle kunna tro. Livpusslet, som det heter, går i gång med full kraft och det är svårt att få tiden att räcka till.

Men kanske är det just därför vi borde samlas, för att lägga inte bara Guds församling inför Herren utan kanske främst vårt vardagsliv med allt vad det innebär? Vi är skapade till hans avbild allihop, vi har ett slags släktskap med Gud som inte gör oss till Gud men som ändå betyder att vi liknar honom. Vi har förmågor och talanger att fixa och ordna, och det är väl bra, men många saker skulle bli bättre om de lades fram inför Gud. Till exempel vårt livspussel.