Innan bergen blev till och du skapade jorden och världen, från evighet till evighet är du, Gud.
Psaltaren 90:2

Världen idag

Henric Rothlins adhd gör att han behöver en tydlig struktur i arbetet som undersköterska. Till exempel är han hjälpt av bilder och färger som kompletterar arbetsschemat. Foto: Arash Asadi

Han är undersköterska med adhd

Okunskap kring adhd kan orsaka onödiga missförstånd mellan arbetsgivare och den anställde. Det vet Henric Rothlin som upplever att hans förra chef inte riktigt förstod hur man kunde underlätta hans arbetssituation genom tydligare kommunikation.– Det blev kaos i huvudet, säger han.

Arbetsliv · Publicerad 00:00, 23 jan 2013

De senaste åren har adhd uppmärksammats allt mer, inte minst i skolans värld. Omkring fem procent av alla skolbarn beräknas ha diagnosen i någon form. Den klassas som en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF), som orsakar koncentrationssvårigheter och bristande kontroll över impulser. Ofta är det också kombinerat med hyperaktivitet. Ibland minskar symptomen med årens lopp, men för många följer diagnosen med upp i vuxen ålder.

44-årige Henric Rothlin vet hur det kan vara. Redan som 8-åring fick han diagnosen MDB, 1970-talets motsvarighet till dagens adhd. Hittills i sitt liv har han gått igenom tre omfattande utredningar, alla väldigt påfrestande mentalt. Han är utbildad undersköterska och arbetar i dag i Uppsalaregionen. Men på sin tidigare arbetsplats i hemkommunen Sorsele upplevde han problem på grund av sin funktionsnedsättning.
– Jag kunde bli stillasittande och inte veta vad jag skulle göra. Och så var jag rädd att chefen eller någon kollega skulle komma och säga "Varför sitter du här? Jobba i stället!"
Den typen av situation uppstod när Henric kände att han inte hade koll på vilka uppgifter han förväntades göra under arbetsdagen. Det blev kaos i huvudet, som han själv beskriver det.
– Det handlar om hur man lägger upp planeringen. Det blir så märkbart för mig när det inte är tydligt strukturerat.
Han berättar att chefen aldrig anmärkte på hur Henric utförde sina arbetsuppgifter, men den passivitet som plötsligt kunde slå till var förstås problematisk. För att underlätta sin arbetssituation föreslog Henric för sin chef att man skulle komplettera varje dags arbetsschema med bilder och färger.
– Men det gick de inte med på. I stället ville de att jag skulle gå igenom en ny utredning, annars skulle de fundera på att säga upp mig.

Men som han ser det skulle inte en utredning ha bidragit till något nytt, bara försvårat hans vardag under de veckor den skulle pågå. Henric menar att arbetsplatsen behandlade honom som om han skulle ha drabbats av en allvarlig sjukdom.
– En patient med cancer eller stroke vet ju nödvändigtvis inte sitt eget bästa när det gäller behandling, utan det är upp till läkaren. Så tänkte de även om mig som har adhd. Men det är ett tänkande som man hade på 1970-talet, att den som har ett funktionshinder bara ska anpassa sig till omgivningen och lyssna på omgivningen.
Det är inte främst arbetsgivarens förslag om en ny utredning som i sig stör Henric. Det är snarare känslan att chefen struntade i att lyssna på Henric, när han menar sig veta vilka hjälpmedel som skulle underlätta hans arbete.
– Jag som har funktionshindret vet ju bäst själv hur jag mår. Jag önskar att min chef hade frågat mig vad jag vill och hur jag känner, säger han.

Ingela Halvarsson på Riksförbundet Attention, en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, säger att bristande kunskaper hos arbetsgivare om adhd, kan bidra till att det uppstår onödiga missförstånd mellan den anställde och arbetsgivaren.
– Jag har träffat flera personer som säger att det är frustrerande att uppfattas som exempelvis omotiverad eller opålitlig till följd av att man har haft svårt att komma i tid eller för att man har haft utmaningar med att slutföra arbetsuppgifter på utsatt tid, säger Ingela Halvarsson.
Hon kan inte säga något specifikt om Henrik Rothlins erfarenhet, eftersom hon inte är insatt i ärendet. Men generellt tycker hon att det är allvarligt när någon på grund av sin diagnos känner sig kränkt på arbetsplatsen.

Varför tycks vi ha lättare att förhålla oss till en kollega med en fysisk funktionsnedsättning, än en kollega med en NPF-diagnos? Adhd kallas ibland för en dold funktionsnedsättning, eftersom NPF-diagnoser oftast inte går att upptäcka med blotta ögat – medan ett fysiskt funktionshinder ger oss visuell information om eventuella begränsningar.
– När vi ser någon som sitter i rullstol påminns vi om att den här personen exempelvis inte kan ta trapporna upp till fikarummet på tredje våningen. Men sedan kan två personer med samma diagnos ha olika typer av utmaningar, vilket kan försvåra för omgivningen att få en enhetlig bild av hur adhd yttrar sig, säger Ingela Halvarsson.

Vad som orsakar adhd råder det olika meningar om hos forskarna. Generellt sett anses symptomen uppstå som ett resultat av både arv och miljö. Någon behandling som botar adhd finns i dag inte, men medicinering hjäper en del. Dessutom går det att underlätta vardagen avsevärt med hjälp av olika typer av sociala, pedagogiska och praktiska åtgärder.
När en person med adhd väljer arbetsplats underlättar det om man har självkännedom och är medveten om både sina styrkor och utmaningar. På så vis är det lättare att vara tydlig kring vad man behöver hjälp med för att kunna leverera det arbetsresultat som förväntas.
– För att undvika onödiga missförstånd är det viktigt att vara öppen som person och våga prata om sina utmaningar. Samtidigt är det förståeligt att många inte känner sig bekväma med det eftersom det råder så mycket okunskap kring adhd, säger Ingela Halvarsson.


➜ FAKTA Adhd

Står för Attention Deficit Hyperactivity Disorder och är neuro- psykiatrisk funktions- nedsättning.
■ Kan uttrycka sig olika från person till person, men orsakar generellt bristande koncentra- tionssvårigheter och/eller bristande impulskontroll och överaktivitet.
Omkring fem procent av alla skolbarn beräknas ha adhd.
Mindre än hälften av dem kan avdiagnosticeras i vuxen ålder.
Forskarna är rörande överens om att adhd orsakas av både arv och miljö. 


➜ Det kan du som arbetsgivare tänka dig:

1. Se personen bakom diagnosen.
Det är en medmänniska du har framför dig!

2. Läs på om adhd.
För att få en generell för- ståelse för vad diagnosen innebär.

3. Samtala med den anställde.
För att höra hur just hans/ hennes adhd kan visa sig i det dagliga livet/arbetet.

4. Våga vara flexibel.
Man kan nå ett och samma arbetsresultat
– trots att vägen dit kan se olika ut.

5. En tillgång på arbetsplatsen.
Många med adhd är kreativa och har en oer- hörd energi som får möj- lighet att blomstar när de hamnar i rätt miljö.

Mer info om NPF-diagnoser finns på Riksförbundet attentions hemsida: www.attention-riks.se

Ingela Halvarsson på Riksförbundet Attention. Foto: Malena Ranch

Om frikyrkan och samkönade relationer

Ledarkrönika Debatten har gått hög sedan Joel Halldorfs text i Expressen om att frikyrkan fullt ut bör acceptera... torsdag 17/6 00:10

Majoritet vill fälla regeringen Löfven

Regeringskris. Fyra partier tänker rösta för att fälla statsminister Stefan Löfven och hans regering i en... torsdag 17/6 16:00

Vårtecken för oföddas rätt till liv en utmaning till Sverige

Ledare Det finns tecken som låter ana en växande förståelse för kritiken mot abortsituationen i världen.... torsdag 17/6 00:10
E-tidning
Senaste magasinen
Senaste avsnitten:
Följ Världen idag i sociala medier