Löna inte ont med ont eller hån med hån. Tvärtom ska ni välsigna, för ni är kallade att ärva välsignelse.
1 Petrusbrevet 3:9

Världen idag

Sverige behöver de kristna skolorna

Angreppen mot de konfessionella skolorna har kännetecknats av känsloargument, osaklighet och direkta osanningar. Man borde kunna begära av politiker som säger sig vilja ha en skola på vetenskaplig grund, att debatten förs utifrån fakta och inte myter, skriver Sven Magnusson.

Tro och Liv · Publicerad 16:41, 16 nov 2017

Det senaste året har flera svenska riksdagspartier börjat ropa på förbud mot så kallade konfessionella skolor. Det som legat bakom den dramatiska omsvängningen är händelser på en enda skola. En muslimsk skola hade delat upp flickor och pojkar, dels i idrottsundervisningen och dels på skolbussen.

Två saker som skett på en enda skola, bland de 70-talet konfessionella skolor som finns i Sverige – och som dessutom tydligen inte formellt brutit mot något regelverk – har alltså tagits som intäkt för att kollektivt bestraffa alla konfessionella skolor.

Angreppen mot de konfessionella skolorna har kännetecknats av känsloargument, osaklighet och direkta osanningar. Man borde kunna begära av politiker som säger sig vilja ha en skola på vetenskaplig grund, att debatten förs utifrån fakta och inte myter.

Det finns en mängd starka skäl till att vi ska ha kristna skolor i Sverige. Här följer några av de viktigaste:

1. Internationella konventioner fastslår rätten till religiösa skolor.

Konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige undertecknat, såsom bland annat Barnkonventionen, Europakonventionen och EU:s rättighetsstadga, säkerställer rätten att driva utbildningsinstitutioner och att välja en utbildning för sina barn i enlighet med filosofisk och religiös övertygelse.

En del politiker påstår att Barnkonventionen står i motsättning till övriga konventioner. De har uppenbarligen inte läst konventionen. Barnkonventionen beskriver familjen som den grundläggande enheten i samhället och som den naturliga miljön för barnens utveckling och välfärd.

Föräldern, inte staten, ses som garanten för att barnets rättigheter tillgodoses.

2. Ett samhälle utan alternativa skolor är ett farligt samhälle.

Det finns givetvis en orsak till att deklarationer om mänskliga rättigheter så kraftigt försvarar rätten till religiösa skolor. I dag uttrycker många politiker närmast beklagande att Sveriges internationella åtaganden inte medger att religiösa inslag förbjuds. Detta är ur demokratisk synpunkt en mycket oroande utveckling, som visar att man inte förstått anledningen till att mänskliga rättigheter måste värnas.

Det är inte en fråga enbart om att skydda minoriteters situation; i minst lika hög grad handlar det om att säkerställa ett öppet och fritt samhällsklimat i stort – att värna ett samhälle som är värt att leva i, för alla. Både historien och samtiden visar med skrämmande tydlighet vilken utveckling som sker i samhällen som inte tillåter idémässig mångfald på utbildningsområdet.

3. Kristendomens sociala patos.

Hela kristendomens historia har präglats av viljan att göra gott i samhället, att förbättra människors livsvillkor, inte minst inom vård, omsorg och utbildning. Detta är en kärna i den kristna övertygelsen, baserad på den kristna människosynen att varje människa är skapad och älskad av Gud.

Den kristna tradition som i mångt och mycket format vårt land, den lutherska, har en stark betoning på människans uppdrag att göra världen bättre. Att tjäna nästan (medmänniskan) och att tjäna samhället var centralt i Luthers förkunnelse. För att förstå de svenska folkrörelserna och det i Sverige traditionellt starka ideella samhällsengagemanget behöver man inse hur landet formats av ett kristet tänkande, i luthersk tappning.

Även i det svenska samhället i dag utgör kristna volontärinsatser en viktig del i välfärden. Kyrkornas bidrag är enorma på det sociala området. Samhällsapparaten skulle förmodligen ha kollapsat utan kyrkornas insatser under den så kallade flyktingkrisen. Det är märkligt att en del politiker och samhällsdebattörer anser att just skolan ska vara undantagen från den kristna samhällsinsatsen.

4. Sekularismens intolerans.

Det sekulära samhälle som i dag växer fram är ett intolerant samhälle. Sekularismen ger sken av att vara neutral, men skildrar religion som något avvikande och irrationellt. Undervisningen om religion i svenska skolor präglas tyvärr inte av saklighet och allsidighet, utan av fördomar och nedlåtande attityder.

Orsaken till att vi fått denna förtryckande sekularism ligger i att företrädarna anser sig mer upplysta än alla andra och därför föraktar andra uppfattningar.

5. En aggressiv sekularism leder till extremism.

Länder som prövat en hårdför sekularism, med försök att utestänga religion från det offentliga rummet, har skapat en ökad polarisering med växande extremism och utanförskap. De länder som har störst andel radikaliserade unga muslimer är fransktalande. Forskare drar slutsatsen att den franska kulturen, med dess aggressiva sekularism, är en viktig orsak. Människor med religiös övertygelse drivs antingen till resignation eller till extremism.

6. Förtroendefull integration.

De kristna skolorna har lyckats utmärkt med att integrera invandrarelever i det svenska samhället. I stort sett alla kristna skolor har till exempel i dag muslimska elever. Detta beror på att skolornas religiösa grund och förhållningssätt till familjerna har ingett förtroende och möjliggjort en dialog.

Kyrkorna och de kristna skolorna behöver ha en nyckelroll om vårt lands många nya invånare ska klara av mötet med det – ur ett globalt perspektiv – ganska säregna svenska samhället.

7. Bärare av värdegrunden.

Den värdegrund som fastslås i svensk läroplan, bärs på ett särskilt sätt av de kristna skolorna, eftersom den har sin bakgrund i kristen tradition.

De värden som alla svenska skolor är skyldiga att förmedla genomsyrar de kristna skolorna. Det är ytterst märkligt att samtidigt som vårt samhälle skakas av avslöjanden om strukturella sexuella trakasserier, så kräver politiska partier förbud mot kristna skolor.

8. En tusenårig historia.

Kristna skolor har funnits i Sverige i nästan tusen år. De är en självklar del av det svenska samhället och har alltid spelat en stor roll i fostrandet av aktiva samhällsmedborgare. Utbildning som inte vilar på kristen grund är däremot ett nytt inslag i vår kultur.

Det är kristen världsbild och människosyn som låg bakom att vi fick skolor i vårt land, att det ansågs viktigt att människor fick lära sig läsa, skriva och räkna, att studier av den värld vi lever i varit ett viktigt inslag i undervisningen, att eleven behöver mötas på sin egen nivå, och, inte minst, att alla har rätt till en god utbildning.

9. Alla skolor är konfessionella.

Alla skolor är i grund och botten konfessionella. Det har aldrig någonsin, någonstans, funnits en skola som inte har någon sorts konfession i botten. Den i Sverige just nu förhärskande tanken att en sekulär skola är neutral och att eleverna inte blir ensidigt påverkade i någon riktning, är otroligt naiv.

Den svenska läroplanen inleds dessutom med flera konfessionella grundsatser. Det är moraliska värderingar som inte bygger på vetenskapliga fakta, utan på en övertygelse. All utbildning bygger på vissa värderingar – en värdegrund – men varje tid ser sin övertygelse som så självklar att man inte ser att det är just en övertygelse, en tro, en konfession.

10. En plats för upprättelse.

Många elever som söker sig till kristna skolor har dåliga erfarenheter med sig från tidigare skolgång. De kristna skolorna är en fristad för dessa elever, en plats där de möts med respekt, så att de på nytt börjar tro på sig själva och sin förmåga.

Vi kan se på de kristna skolorna att många barn som riskerar att inte bli sedda, som upplevt sig udda och utanför på sina tidigare skolor, plötsligt känner att de duger, att de kommer att klara sig, att det finns människor som tror på dem och deras möjligheter.

Vart och ett av dessa skäl är tillräcklig orsak för att vi ska ha kristna skolor. Lägger man ihop dem så blir det, ur samhällelig synpunkt, fullkomligt vansinnigt att försöka förbjuda de kristna skolorna.

Länder som prövat en hårdför sekularism, med försök att utestänga religion från det offentliga rummet, har skapat en ökad polarisering med växande extremism och utanförskap.
Kristna skolor har funnits i Sverige i nästan tusen år.

Tror mer på Israel än på Sverige

Israelkommentar Israelkommentar. När jag skriver detta befinner jag mig i Israel, på resa med en grupp på 50 personer inom ramen för vårt arbete för Israel. Det är en blandad grupp,...

Ledarskap och Guds tjänstegåvor

Serie Ledarskap och Guds tjänstegåvor (del 1/7) I vår tid är vi alldeles för inriktade på att enbart utbilda människor till teologer och när de tagit examen avskiljs de till tjänst, konstaterar Johnny Foglander. Vi skulle behöva lägga mycket större vikt vid att finna människors kallelse och gåvor.

Tron viktig för Truman

Serie Presidenterna och tron (del 1/7) Den 8 november är det dags för presidentval i USA, det 58:e i ordningen. I ett antal artiklar inför presidentvalet tecknar professor Kjell O. Lejon...

Designargumentet för Guds existens

Serie Argument för Guds existens (del 1/5) Detta är den första artikeln i en serie om argument för Guds existens. Vi börjar med det många menar är det starkaste vetenskapliga argumentet för...

Ett samhällsbygge på biblisk grund

Serie Samhällets pelare (del 1/8) I varje mänskligt samhälle finns ett antal områden som tillsammans formar samhällets struktur och kultur. Dessa områden kan sammanfattas som sju...

En övervinnande församling

Serie Den övernaturliga församlingen (del 1/9) Församlingen skulle vara Andens plats, Andens boning och Andens verktyg i världen. Och när Jesus lämnade den skulle församlingen fortsätta hans liv i...

Österländsk andlighet och biblisk kristendom

Serie Helighet och andlighet (del 1/4) Idag talar man mycket om spiritualitet eller en andlig dimension. Vi behöver ställa frågor om vad denna andlighet innehåller. Vi behöver efterfråga...

Korstågens blodiga bakgrund

Serie Kors­tågen (del 1/3) Under senare tid, i spåren av blodiga avrättningar och terrordåd inte endast i Mellersta Östern och Afrika, utan även i Paris och Köpenhamn, har en...

Från tabernakel till ett tredje tempel

Serie Det tredje templet (del 1/3) I en serie om tre artiklar kommer bibelläraren Dan Johansson att på Tro & liv ge ett bibliskt panorama och en historisk beskrivning av de olika...

Världen idags företagsnätverk