Tro och liv

Sund fosterlandskärlek på Sveriges självständighetsdag

Det 6 juni är Sveriges självständighetsdag. Friheten kom inte utan dramatik och uppoffrande kamp hos våra förfäder. Med riksdagens val denna dag 1523, vid Strängnäs domkyrkas norrvägg, av Gustav Vasa till svensk kung, markerades slutet på Kalmarunionen, den union som 1397 förenade de tre nordiska kungarikena Sverige (med Finland), Danmark samt Norge (med Island). Foto: Montage / Wiko Claudio Brescaiani / TT
Foto: JANERIK HENRIKSSON / TT

Utan kärlek till och förankring i sin hembygd, och därmed sitt land, dess historia och kultur, öden och människor, blir var och en av oss identitets- och rotlösa. Därför finns också nationaldagen – som ett gemensamt minne, en möjlighet att dela glädje, tacksamhet och gemenskap för vår frihet sedan 6 juni 1523 – konstaterar Lennart Sacrédeus.

Publicerad Uppdaterad

Lokalpatriotism tillsammans med hembygdskärlek eller för den delen att stå upp för sitt landskap och charmiga dialekt, är naturliga inslag i den svenska identiteten. Jag trycker just på ordet naturlig. Det är med andra ord inget konstigt, utan snarast motsatsen, att bära med sig känslor, helst positiva, för hembygden, för den miljö en människa vuxit upp i och formats av.

Vill du läsa vidare?

Teckna en prenumeration för att ta del av denna artikel och mer på varldenidag.se.

ERBJUDANDE!
Världen idag DIGITAL

2 månader för 10 kr!

KÖP

Världen idag
DIGITAL

129,-

kr/månad ​​​​​​

KÖP

Världen idag
HELG

159,-

kr/månad ​​​​​​

KÖP

Världen idag
PAPPER

189,-

kr/månad ​​​​​​

KÖP

Powered by Labrador CMS