Välstånd växer inte fram i ett vakuum

I centrum av de senaste årens invandringsdebatt har stått kollisionen mellan två olika solidaritetsideal. Det ena av dessa utgår från nationalstaten, där man som medborgare arbetar och betalar skatt, för att på så sätt – i alla fall som huvudregel – förtjäna sina sociala rättigheter. Det andra idealet utgår från mänskliga rättigheter (MR), och säger att solidariteten inte kan begränsas av nationsgränser. Enligt detta sätt att tänka har vi precis samma förpliktelser mot en somalier eller syrier på flykt som mot en svenskfödd pensionär. Annars låter vi påskina att olika människor har olika värde.