Stå upp, var ljus, ty ditt ljus kommer,och Herrens härlighet går upp över dig.
Jesaja 60:1-6

Världen idag

Stärkt koppling mellan att vara amerikan och troende

Den 8 november är det dags för presidentval i USA. Kopplingen mellan tro och politik i amerikansk kultur är måhända inte formell, men har varit levande och lever alltjämt i bakgrunden. I en serie artiklar tecknar professor Kjell O. Lejon en bild av hur relationen mellan tro och politik har sett ut under olika presidenters ledarskap. Nu har turen kommit till Eisenhower och Kennedy. En del av artiklarna i denna serie har tidigare publicerats 2011.

Serie · Publicerad 01:15, 25 jan 2016

Presidenterna och tron (del 2/7) Dwight Eisenhower (1890–1968), namngiven efter den vitt berömde predikanten Dwight L. Moody, föddes i Texas men växte upp i Kansas. Föräldrarna, som under Dwights första år var mennoniter, kom från mitten av 1890-talet att ansluta sig till ”russellianerna”, som senare kom att kallas Jehovas vittnen. Det var i denna tro som främst modern Ida därefter fostrade sina barn, trots att Dwights farfader var mennonitpastor. Församlingsmöten hölls i familjens hus och Ida, som ofta läste sin bibel, kom bland annat att memorera hela 1 365 bibelverser. Fadern blev efterhand alltmer skeptisk till ”russellianerna” och Dwight kom även han, tillsammans med sina syskon, att ta avstånd från Jehovas vittnen. Detta blev till exempel tydligt när han påbörjade sin militärutbildning vid West Point. Övertygelsen att en tro på Gud är grundläggande för en människa bar han dock med sig. Klassiskt är hans utsago, som general, att det ”inte finns några ateister i skyttegravarna”. Efter kriget blev Eisenhower bland annat president för Columbia University och därefter ledare för Nato. Han övertalades att ställa upp för republikanerna i presidentvalet 1952. Sitt installationstal inledde han med en bön. En vecka efter presidentinstallationen, den 1 februari 1953, döptes och konfirmerades han i presbyteriansk tradition.

Eisenhower kom som president att inleda sina kabinettssammanträden med bön, initiera årliga nationella bönedagar, fastställde genom sin underskrift att ”under God” år 1954 lades till trohetseden, stödde fullhjärtat beslutet att idén ”In God We Trust” år 1956 skulle bli nationens motto och fastställde att denna fras skulle tryckas på alla sedlar – på mynten fanns devisen sedan tidigare. Den amerikanska nationens kristna arv förtydligades därmed och den religiösa identiteten förstärktes i relief mot det kalla krigets huvudmotståndare, den gudsförnekande kommunismen. Kopplingen mellan att vara amerikan och gudstroende kom att understrykas under hans presidentperiod, som även kännetecknades av en stark församlingstillväxt med avseende på medlemskap; en sann patriot var också en troende person.

För att ta del av allt innehåll på hemsidan behöver du ha en prenumeration på Världen idag.

Ingen prenumeration?

Prova Världen idag gratis i en månad

Har du inget lösenord?

För att du som prenumerant ska kunna logga in på vår hemsida behöver du först välja ett eget lösenord. Detta gör man i vår digitala kundtjänst. Tveka inte att kontakta kundtjänst om du har några frågor.

Politiker vill utreda tredje juridiskt kön

Sverige. En majoritet av partierna i riksdagen är positiva till att utreda frågan om att införa ett tredje juridiskt kön i Sverige, visar en rundringning som...

Turismen till Israel ökade med 25 procent förra året

Israel. Att semestra i Israel är mer populärt än någonsin och förra året tog landet emot mer än 3,6 miljoner turister. – Ett fantastiskt rekord – vi har...

Väckelseländer kan följa USA att erkänna Jerusalem

Israelkommentar Jerusalem. Kristna väljares inflytande på staters Israelpolitik 2017 var ett märkesår för staten Israel på fler än bara ett sätt. Året markerade flera viktiga jubiléer, såsom 120 år sedan den första...