Höj, ni portar, era huvuden, höj er, ni eviga dörrar, så att ärans konung kan tåga in.
Psalm 24:7

Världen idag

Guds rike och skapelseordningen

Guds Rike är ett återkommande tema både i Jesu undervisning och apostlarnas förkunnelse av evangeliet och Guds eviga syfte. Men hur skall vi förhålla oss till denna verklighet som enskilda troende och som lokala kristna församlingar? I denna serie på fyra avsnitt fördjupar Sven Nilsson förståelsen av begreppet Guds rike.

Serie · Publicerad 00:10, 2 okt 2017

De två första kapitlen i Bibeln är ett tidlöst vittnesbörd om Gud och om människans andliga och materiella villkor på jorden. De ger oss också en fundamental förståelse av Guds vilja och meningen med människans liv. Det som var från begynnelsen utgör referenspunkten för hela den bibliska frälsningshistorien.

För att få en ingång till förståelsen av vad Guds Rike är till sitt väsen måste vi uppfatta det som ett uttryck för Guds vilja. Riket är den sfär där Guds vilja sker. Att söka Guds rike är att söka en förståelse av Guds vilja och då blir Skapelseordningen det mest konkreta uttrycket för Guds vilja som vi människor kan förhålla oss till.

Redan i Guds avsikt att göra människor ”till sin avbild” finns något en gång givet, något konstitutionellt, vad hon är just som människa. I Guds kärlek blir hon till som ”individ” – en ”person” ett ”jag” som ingen känner utom den människan själv och Gud. Därmed bekänner sig Gud helhjärtat till människan som en del av skapelsen.

Identiteten som ”människa” får först och främst sitt innehåll av relationen till Gud men i uttrycket ”till Guds avbild” ligger också en intention och en kallelse – något att förverkliga i en process av mottagande och lydnad. Genom att Guds Son blev människa vet vi hur mycket av det gudomliga som kan rymmas i en människa. Detta ger oss tro för att vårt liv som människor på jorden kan likbildas med Jesus. Det begränsar inte vår individuella identitet utan fullbordar den - som Guds avbild.

Varje aspekt av människans identitet som man och kvinna har ett egenvärde. Människanspersonlighetsinriktning som ”manligt” och ”kvinnligt” representerar sammantaget den djupaste innebörden av att vara människa. ”Gud sade: Låt oss göra människor till vår avbild, till att vara lika oss. …. till man(manligt) och kvinna(kvinnligt) skapade han dem.” Deras biologiska konstitution som könsvarelse har betydelse för ett högre syfte, att ge liv till nya individer. Guds vilja är, att det som började som två individer skall växa till ett folk som uppfyller jorden (se 1Mos.1:26–27).

Därmed blir äktenskapet en gudomlig institution i skapelseordningen. Det är ett förbund som långsiktigt gör anspråk på makarnas trofasthet och ansvarstagande för varandra och sin familj. Gud värderar också äktenskapet och makarnas förhållande ”som ett kött” som ett profetiskt tecken för förhållandet mellan Jesus och sin Kropp församlingen.

Människan blir Guds medarbetare till att råda på jorden.”Herren Gud planterade en lustgård i Eden, österut, och satte där människan som han hade format" (1Mos.2:8,9,15). Människan skulle förtrösta på Gud som sin försörjare under det att hon tog sitt ansvar att odla och bevara. Som förvaltare av skapelsen kunde hon förvänta sig att hennes arbete med jorden skulle alstra det hon behövde för sitt uppehälle. Eden var inte endast en bit åkermark – den var en ”Lustgård”. Träden som växer upp var ”ljuvliga att se på och goda att äta av”.

Gud ger Adam uppdraget att förvalta och beskydda skapelsen och utveckla arbetet till ett kreativt förvaltarskap. Människan utrustas med en potential att lära känna skapelsen så att hon kunde upptäcka och namnge dess olika beståndsdelar och förstå dess funktioner (se 1Mos.1:15,19,22–28). Ju mer hon upptäcker och benämner, ju större möjlighet har hon att använda sig av den potential som finns i materien och livsprocesserna. Arbetet var från början en okomplicerad och glädjefylld del av människans liv i lustgården.

Med det mandat Gud gett människan att råda på jorden blir hennes lojalitet till Gud och hans vilja en central fråga. Genom det Gud uttryckligen sagt om att avstå frukten från ”Trädet med kunskap om gott och ont”, prövades människans lojalitet med sin skapare. För att förstå den djupare betydelsen av människans val inför de båda träden måste vi se det som en fråga om tilliten mellan människan/Adam och Gud. Gud förväntar sig trons lydnad även där vi själva inte kan överblicka konsekvenserna.

Med den utmaningen ställs människan också på ett andligt stridsfält. Hur hon väljer att förhålla sig till det Gud sagt får en avgörande betydelse för tillståndet på jorden. Guds avsikt var att människan skulle råda över synden ”som lurar vid dörren” (1Mos.4:7).
Upproret mot Guds vilja bröt sönder det mönster av helhet och samverkan som fanns i skapelsen från början. Arbetet med jorden blev komplicerat och tilliten till Gud och varandra som människor gick förlorad.

Det är mot den här bakgrunden vi måste förstå Guds frälsningsgärning som en upprättelse med referens till hela skapelseordningen - det som var ”mycket gott” från början. Utan att uppfatta vad som var Guds syfte med ”det som var från begynnelsen” kan vi inte samverka med Gud i den process genom vilken den Helige Ande verkar fram Guds vilja i den troendes liv. Då saknar vi också ett innehåll för vad det innebär att söka Guds rike eller för att Guds vilja ska ske ”på jorden så som i himmelen”
 

Genom att Guds Son blev människa vet vi hur mycket av det gudomliga som kan rymmas i en människa.
Med det mandat Gud gett människan att råda på jorden blir hennes lojalitet till Gud och hans vilja en central fråga.

Har det blivit legitimt att hata judar i Sverige?

Ledare Antisemitism Jag besökte nyligen Malmö och hade ett möte i närheten av den judiska synagogan. En skylt förklarar att området är tv-övervakat och synagogan är...