Löna inte ont med ont, sträva efter det som är gott inför alla människor.
Romarbrevet 12:17

Världen idag

De första judarna i Sverige

Det var strängt förbjudet för judar att bo i Sverige under 1600-talet vilket innebär att det finns få historiska tecken på judisk närvaro överhuvudtaget i Svea Rike vid denna tid. Men det finns några märkliga berättelser om svenskar som genom egna studier, eller upplevelser, sökt sig mot judisk tro. Stockholms överståthållare 1685 tvekar dock inte; Alla judar måste "ofördröjligen packa sig ur riket". Dan Korn guidar oss i denna serie om judarnas historia i Sverige.

Serie · Publicerad 00:01, 19 jun 2017

”Människan spår, Gud rår”, är ett ordspråk vars sanning tydligt visas när man studerar reformationens historia i Sverige. Gustaf Vasa ville komma åt kyrkornas egendomar och reformatorerna ville införa Martin Luthers lära. Ingen av dem hade för avsikt att lägga grunden för det moderna, sekulära Sverige. Avsikten med att sprida religiösa skrifter på svenska och att i stor skala göra folket läskunnigt, var att göra svenskarna till goda lutheraner. Men läskunnigheten ledde till framväxten av ett demokratiskt samhälle.

När folk kunde läsa Bibeln själva var det inte heller alla som tolkade den så som prästerna ville. På 1590-talet hade borgaren Hans Jansson i Västerås genom bibelstudier kommit fram till en egen form av judendom, som han menade var den rätta läran. Han skrev ner sin lära och förmådde bonden Peter i Hovdesta att ge sig ut på en resa för att få kontakt med judar i Riga eller Krakow, som skulle kunna avgöra om deras tolkning av judendomen överensstämde med Janssons. Den resan satte dock svenska myndigheter stopp för.

Hans Jansson dog medan processen mot honom pågick, men han hade åtminstone en son som ännu 1618 höll fast vid faderns tro.

Året därpå avrättades en man från Grytnäs i Dalarna för att han disputerade med prästerna, ”mera aktandes Judaismum”. Men den sortens hårdhet drabbade inte alla. Växjöbiskopen Johannes Baazius den äldre skriver i ”Inventarium Ecclesiæ Sveogothorum” (1642) att rörelser för att hålla den judiska sabbaten var ett satans bländverk som särskilt drabbade Västergötland, Småland och Närke i början av 1600-talet.

I västgötska Viste härad hade på 1620-talet några bönder kommit överens om att de skulle hålla lördagen som vilodag. När en av dem senare bröt mot detta blev han misshandlad av de andra, som åtalades. Hovrätten begärde ett utlåtande från biskopen i Skara och denna begäran tolkar kyrkohistorikern L A Anjou 1866 som att detta var en fråga som togs på stort allvar och gav många människor huvudbry i början av 1600-talet. Även de domare som skulle avkunna domar mot dem som ville hålla lördagen som sabbat var osäkra.

Skarabiskopen ”förklarade att sabbatsbudet icke vore bindande i afseende på de i gamla testamentet föreskrifna ceremonier, men hade fortfarande moralisk förbindande kraft, ehuru dess iakttagande blifvit af kristlig frihet flyttadt till söndagen”.

Ivern att slå ned på allt som kunde lukta judendom drabbade även präster. En präst i Orsa besökte en lördag 1646 Skattungbyns kapell för att inspektera sina drängars arbete. Några bönder bad prästen att passa på tillfället att förrätta gudstjänst och dela ut nattvarden eftersom de snart skulle flytta ut till fäbodarna. Det gjorde prästen och domkapitlet i Västerås dömde honom för det till åtta dagars fängelsestraff, som prästen fick avtjäna i den ännu bevarade ”Prubban” i Västerås, eftersom ”han hafver med denna gudstjenstens förrättande om lördagen styrkt dem som förr hafva en Judisk surdeg”.

1667 förkunnade en dräng i småländska Agunnaryd att en ängel hade sagt honom att man inte borde arbeta på lördagen, eftersom allt sådant arbete förde med sig en förbannelse. Flera präster lyssnade på drängen och kungjorde uppenbarelsen från predikstolarna. Det ogillades av ärkebiskopen Baazius, den förutnämnde Baazius son.

Judar var förbjudna att bosätta sig i Sverige, men det fanns ett politiskt tryck på att mjuka upp den lagstiftningen. När Göteborg anlades diskuterades om man borde tillåta judar att slå sig ner i staden, eftersom man gärna ville ha fart på ekonomin. Det blev inget med det. Flera svenska nationalekonomer hävdade att det vore bra för Sveriges handel om judar fick lov att bo i landet.

Både Axel Oxenstierna och Magnus de la Gardie vände sig mot sådana förslag med att det vore bättre att Sverige förblev fattigt i stället för att tillåta ”Kristi namns hätska förföljare” i landet. Detta uttryck berodde på kunskapen att i den judiska gudstjänstens avslutande bön finns en vädjan att Gud ska lyssna på bönerna, men inte lyssna till dem som knäböjer inför fåfänga och tomhet, till en gud som inte kan hjälpa.

Detta har av många teologer tolkats som ett offentligt avståndstagande till kristendom, men bönens ord är formulerade under förkristen tid, i det forna Persien under senare skedet av den babyloniska fångenskapen.

Vad ingen kritiker verkar ha tänkt på är att orden visar att judendomen faktiskt menar att Gud hör också de böner som uttalas till avgudar, att ingen religion är den enda vägen till Gud, men att det är en omväg att gå via avgudar.

Trots förbudet förekom det dock judiska bosättningar. 1685 hade en mindre grupp judar bosatt sig i Stockholm. De bodde hos en änka vid Järntorget och höll gudstjänster. Det uppmärksammades att de hade byggt sig en lövhydda för lövhyddohelgen i september. I november bönföll därför stadens prästerskap att kungen skulle ingripa mot ”förargelsen”. I december befallde därför överståthållaren att alla judar skulle lämna Stockholm inom två veckor.

Vid nyåret 1686 fanns det ännu några kvar, men de blev ombedda att ”ofördröjligen packa sig ur riket”.

Flera svenska nationalekonomer hävdade att det vore bra för Sveriges handel om judar fick lov att bo i landet. Både Axel Oxenstierna och Magnus de la Gardie vände sig mot sådana förslag med att det vore bättre att Sverige förblev fattigt i stället för att tillåta ”Kristi namns hätska förföljare” i landet.

Henriksson vill inte gå före i abortfrågan

Abort. KD avvaktar Socialstyrelsens möte med läkare Socialminister Annika Strandhäll (S) vill inte slå fast att sena aborter inte får avslutas ända in i 22:a graviditetsveckan. Men KD kommer inte att...

Ryssland tiger om Wallenberg

Brott. Den ryska säkerhetstjänsten vill inte offentliggöra dokument som skulle kunna kasta ljus över Raoul Wallenbergs död. Det kan ske först 2022, är...

Inte så illa som vi tror…

Gästkrönika Torbjörn Freij När man stiger av och på tunnel­banan i London ropar en röst i högtalaren: ”Mind the gap!” Viktig, men det finns ändå allvarligare klyftor i världen...

Avböjer "skyddsring" vid synagogan

Antisemitism. Judisk förening oroad för säkerhet den 30 september Den judiska församlingen i Göteborg önskar att de som vill skydda stadens judar när Nordiska motståndsrörelsen demonstrerar den 30 september, inte...