Jag vill jubla och vara glad över din nåd, ty du ser till mitt lidande, du tar vård om min själ i nöden.
Psaltaren 31:8

Världen idag

I riktning mot rashygien

Opinion · Publicerad 00:00, 30 mar 2012

Tidigare i mars skrev Hanne Kjöller på DN en artikel som inte lämnat mig någon ro: "Fosterdiagnostik: I doktor Mengeles fotspår"(DN 20120316).
Bakgrunden är situationen i Danmark där det sista barnet med Downs syndrom beräknas födas 2030. Fosterdiagnostiken ger föräldrar information om barnet och därför möjlighet att välja och att välja bort. När valet väl finns, önskar föräldrar friska, vackra och begåvade barn.  Så är det bara, säger läkaren i artikeln. Trenden är densamma i Sverige.
Konsekvenserna är inte svåra att förstå; vi rör oss i riktning mot rashygien. Oönskade egenskaper och oönskade människor rensas bort. Det humana och barmhärtiga samhället upplöses, liksom människovärdet – alla människors lika och oantastliga värde. Människan kan kvalitetssäkras från början och den som inte håller måttet kasseras. Bedömning och utsortering sätts i system. Tidigare var målet den ariska övermänniskan, nu är kriterierna något annorlunda, men principen är densamma: sortering av människor på liv och död.

Rubriksättarna på DN väjer inte ens för det mest förbjudna; vi rör oss mot ett samhälle som på denna punkt sammanfaller med ... nazismen. Doktor Mengele syftar ju på Josef Mengele, den ökände läkaren i Auschwitz, som var upptagen av rashygien och som utförde de mest fruktansvärda experiment på fångarna i lägret.
Hanne Kjöller ser framtiden, men konstaterar ändå: "Jag vill även fortsättningsvis att beslutet ska vara föräldrarnas." Hon är emot konsekvenserna, det vill säga ett rashygieniskt och omänskligt samhälle, men bejakar samtidigt det faktum som orsakar just den samhällsutvecklingen, det vill säga föräldrarnas principiella rätt att, utifrån egna behov eller utifrån barnets egenskaper, välja bort barnet efter att det blivit till.

Just nu står antalet kromosomer i fokus; vad blir nästa steg? Kön? Bokstavskombinationer som adhd eller hbtq? Eller handlar det om hudfärg, hårfärg, fysisk och intellektuell kapacitet, begåvningar och intressen... Informationen går nog att få fram; frågan är om vi har en människosyn som kan hålla emot?
För mig är detta en punkt där vår kultur intellektuellt går ner i spagat; det drar åt två motsatta håll samtidigt. Vi värnar människovärdet, samtidigt som vi värnar rätten att trampa på det. Det är som att säga att vi värnar fred och demokrati och samtidigt förse de värsta diktaturerna och terrorstaterna med fria leveranser av vapen.
Roten till detta onda ligger inte i fosterdiagnostik eller kunskapssökande utan måste sökas i vår inställning till den fria aborten. Om föräldrar har rätten att, av vilken anledning som helst, avvisa det barn man själv gett upphov till, så har man därmed gett föräldrarna rätten att avvisa barnet av vilken specifik anledning som helst. Då går det inte att protestera mot utsorteringen av barn med Downs syndrom, av kortväxta, av flickor, av den som är svag eller skadad eller avvikande eller ...

Marschen i doktor Mengeles fotspår kan bara stoppas av en konsekvent tillämpning av människovärdesprincipen. Varje människa är värdefull och skyddsvärd. Hon har ett inneboende och okränkbart människovärde, från befruktning till livets slut. Detta värde är oberoende av individuella egenskaper, särdrag och kvalitéer – eller brist på sådana.

Stefan Gustavsson är
generalsekreterare för Svenska evangeliska alliansen.